Övrigt / 2013 / 0       

Lite allmänna tankar om Arbetsförmedlingen

Nu är det ett år sedan som jag fick min fil. kand. i svenska efter att ha pluggat på Kandidatprogrammet i språk och humaniora med inriktning kommunikation i tre år. Ett år utan att ha fått ett jobb som jag är utbildad till. Det är nog allmänt känt att det finns ett överskott på informatörer och kommunikatörer i Sverige just nu, men man tycker ju att jag i alla fall kan ha fått något jobb med liknande arbetsuppgifter, men, nej.
 
Jag har länge funderat på om jag ska dela med mig av mina erfarenheter av Arbetsförmedlingen, men jag har haft så många negativa möten med dem så jag tror inte att det skulle bli intressant att läsa. Det skulle dessutom ta alldeles för lång tid att berätta vad som har hänt, det finns så många små regler som ställer till det istället för att hjälpa till. Jag har fått olika besked om vad som gäller och det gjorde bland annat att jag var tvungen att skjuta upp min praktikstart i våras trots att vi redan hade skrivit på alla papper. Jag var också tvungen att vänta dubbelt så lång tid, alltså totalt sex månader, innan jag kunde få någon som helst ersättning för min arbetslöshet. Då är var det ju tur att jag bodde med mina föräldrar, annars hade jag blivit rejält arg, det har blivit svårt annars.
 
Nej, jag vill inte gå djupare in på ämnet, men jag har inga som helst positiva arfarenheter från Arbetsförmedlingen. Det är nästan så att jag längtar tills jag hittar ett arbete utan hjälp från Arbetsförmedlingen för att visa hur ineffektiva de är. Deras regler gör att arbetslösa ungdomar i min ålder snarare måste vänta ännu längre på arbete än att få ett lämpligt jobb så fort som möjligt.
Namn
Kom ihåg mig?
E-post

URL

Kommentar

 

Bloglovin Boktipset RSS Tumblr We Heart It