Jag kan jobba var jag vill och är inte styrd av ett kontor. Vill jag ligga i sängen och jobba hela förmiddagen så kan jag göra det. Eftersom jag kommer jobba på frilansbasis kan jag ha kontakt med kunder och samarbetspartners i hela landet. Jag behöver inte gå upp kl. 05:00 för att pendla till jobbet och trängas bland andra pendlare - tömmas på energi redan innan jag ens kommit fram till kontoret.

 

Jag kan bestämma helt själv över min egen tid. Vill jag ha semester i många veckor kan jag ta det, vill jag vara ledig en eftermiddag för att åka på en spontan utflykt kan jag göra det. Jag måste ändå prioritera jobbet och att faktiskt jobba, men jag vill starta eget företag för att kunna vara lite mer fri när de gäller tiden. Min arbetsdag kommer börja när jag sätter mig vid datorn. Det innebär att jag kan vara i gång och jobba 10 minuter efter jag gått upp från sängen istället för att jag som anställd skulle gått upp mycket tidigt, ätit frukost, sminkat mig och gjort mig i ordning, pendlat och till slut kommit fram till jobbet några timmar senare. Att jobba när jag vill lockar oerhört.

 

Att arbeta helt själv och kunna fördjupa mig i mitt arbete utan att störas av andra. På mina tidigare jobb tyckte jag att det var jobbigt att vara social, det krockar lite med min personlighet. Jag längtade tills fikarasterna var över så jag kunde börja jobba igen. Jag har social kompetens och vet vilka situationer som kräver att jag är mer social, men det kommer inte naturligt. Jobbar jag hemifrån kan jag vara mig själv men samtidigt göra ett bra jobb. Att ha ett stort och starkt nätverk som egenföretagare är viktigt, och som introvert tror jag att det kommer bli jobbigt, men det är vad som krävs så jag kommer utmana mig själv.

 

 

Klockan var runt nio och jag hade vädringsfönstret öppet vilket gjorde att jag kunde höra både regnsmattret och fågelkvittret ute. Jag ställde datorn på golvet framför yogamattan och klickade mig in på en av video av Yoga with Adriene, Greet the Day-yoga hette den. Adriene är en amerikansk tjej som jobbar som yogalärare och som lägger upp just yogavideos på Youtube. Jag har tipsat om hennes videos tidigare, och nu gör jag det igen. Hon är ingen sån där flummig lärare som har tänt ljus i bakgrunden och som dämpar belysningen lite. När man följer hennes videos känns det som att hon är hemma hos en, hon har en skön röst och pratar med en som om man vore hennes kompis. Hon gör ibland bort sig och välkomnar verkligen alla, oavsett erfarenhet, att börja med yoga. 

 

Den sista positionen i videon heter childs pose och när jag låg där med pannan ner i yogamattan och hörde fågelkvittret så blev det ett sånt där ögonblick då jag bara kände mig så väldigt nöjd. "Nu känns livet faktiskt riktigt bra!". Utbildningen om att starta eget företag som jag gått i två månader var nu slut och mitt huvud var fullt av tankar om och när jag ska starta företaget. Men just de här 40 minuterna då jag yogade tillät jag mig inte att tänka då detta. Jag skulle bara leva här och nu, och det kändes bra.

Min syster har gjort några resor Skottland några gånger nu under vintern och våren och jag bad då henne köpa några produkter åt mig från Zoella Beauty, vilket är en skönhetslinje som Zoella på Youtube har gett ut. Det här är riktigt feminima produkter, det syns på deras förpackningar som är rosa, ljusa och riktigt tjejiga. Body mistarna är söta (doftar bär och blommigt) och förvånansvärt lätta, jag gillar dem, men jag är ändå försiktig när jag använder dem om jag ska ut bland folk. Det är ju lätt att bli "döv" för sin egen parfym. Handkrämen och bodylotionen är återfuktande, men de sjunker inte in lika fort som jag hade önskat. Även de har en söt doft, men inte alls lika stark, och har ingredienser som vitamin E och sheabutter som ska lugna huden.

 

Till sist har jag provat de små minibadbomberna som man ska lägga ner i ett bad för massor av bubblor och doft. Förutom lite doft och lite bubbel så tyckte jag inte att de gjorde något. Så vinnarna av mina Zoella Beauty-produkter är body misterna, som egentligen inte håller riktigt hela dagen, men de är ju bara body mister, det är ju meningen. Nu är Zoella på väg att släppa en ny kollektion, inspirerad av mandlar och bakverket macarons, spännande!

 

 

"1933 är Alice en begåvad sextonåring med författardrömmar. Men det mysterium hon skriver på är ingenting mot det som hennes familj snart dras in i. På familjens lantgods vid sjön i Cornwall hålls det årliga midsommarfirandet med hundratals gäster. När festen är slut upptäcks att familjens yngste son, elva månader gamla Theo, är spårlöst försvunnen. Han återfinns aldrig och tragedin splittrar familjen för all framtid. Sjuttio år senare anländer Sadie till sin morfars gamla stuga i Cornwall för en påtvingad semester från sitt arbete som polis i London. Efter ett besvärligt fall anses hon behöva ta igen sig. Men när hon snubblar över det övergivna huset vid sjön och hör talas om pojken som en gång i tiden försvann, börjar hon gräva i historien. Samtidigt är Alice är nu en gammal dam och framgångsrik deckarförfattare, som lever ett välordnat liv i sin eleganta våning. Tills en ung polis börjar ställa frågor om hennes familjs historia."

 

21964 års Miss Blackpool, Barbara Parker, vill inte vara ännu en meningslöst leende skönhetsdrottning. Hon vill få folk att skratta, precis som Lucille Ball. Lyckan finns att hitta i London, så hon lämnar familjen och tryggheten bakom sig och flyr till den sprudlande och omvälvande huvudstaden. Frågan är bara hur hon ska bli upptäckt när hon måste tillbringa dagarna bakom en parfymdisk. Ett slumpartat möte med en agent och ett namnbyte senare, och Sophie Straw är född. Med sin charm och skönhet, och inte minst sin självsäkra humor, lyckas Sophie knipa både huvudrollen i en nymodigt frispråkig sitcom och sin förföriske motspelare, Clive. Programmet blir en stor succé och älskas av det brittiska folket. Men Sophie upptäcker snart att en lyckosam karriär alltid har ett pris."

 

"I hjärtat av New York City lever en grupp konstnärliga vänner. I centrum står Barb och Lily, två kvinnor på motsatta sidor av skönhetens spektrum, men med samma problem: rädslan att bli bedömda för sitt yttre. Den sagolikt vackra och begåvade kostymdesignern Barb befinner sig fjättrad bakom en mask hon själv har valt. De blickar som möter henne på gatan visar ignorans eller förakt. Precis som hon vill ha det. Det är inte många som vet hur hon egentligen ser ut, och de konsekvenser hennes utseende har medfört. Barbs motpol och bästa vän heter Lily. Lily har en unik musikalisk förmåga men hennes vackra inre natur överskuggas av hennes, i allmänhetens ögon, oattraktiva yttre. Hon skulle rentav kunna kallas ful."

 

"Böckerna bakom den populära TV-serien Morden i Grantchester. Den unge, charmige och ogifte kyrkoherden Sidney Chambers är en okonventionell detektiv. Han har ett förtroendeingivande sätt och dras ofrivilligt in i en rad brottsfall. Sidney är ofta i sällskap med labradoren Dickens och den buttre polisinspektören Geordie Keating. Trots sitt värn som präst och sitt detektivarbete hittar han tid för sina favoriter: cricket, öl, jazz, Tolstoj och Shakespeare – samt sin bästa vän Amanda Kendall, som han hyser mycket varma känslor för."

På svenska Fantastika vidunder och var man kan hitta dem, är baserad på boken med samma namn av Harry Potter-författaren J. K. Rowling. Handlingen utspelar sig ca 70 år före Harry Potter-händelserna, och i filmen får vi följa författaren Mewt Scamander, en berömd magizoolog, som studerar läran om magiska varelser. Att döma av trailern kommer detta nog bli riktigt bra - älskar man Harry Potter-filmerna och filmer som inte utspelar sig i nutid, så kommer man nog tycka om denna.

 

Baserad på Boken Livet efter dig, som jag verkligen älskar. Här får vi följa tjejen Lou som tar jobbet som sällskapsdam och hjälp till den totalförlamade Will som bestämt sig för att hans liv är glädjelöst. Han har bestämt sig för hur han ska avsluta det, men Lou får honom att ändra sig. Filmen verkar dock vara lite mer komisk än vad boken är, men jag kommer absolut se filmen eftersom jag älskade boken.

 

När jag läste boken Fyren mellan haven tyckte jag att den verkligen borde bli en film, och nu har det blivit så. Det unga och barnlösa paret Tom och Isabel tar anställning som fyrvaktare på en ö utanför den australienska kusten. En dag spolas en båt upp på stranden, med en död man och ett levande spädbarn. Vad de inte inser när de beslutar sig för att uppfostra barnet som sitt eget är att det finns en mor på fastlandet som saknas sitt barn. Det pratas om att den här filmen borde nomineras för en Oscar, och eftersom jag gillade boken så ska det bli spännande att se filmen.

I höstas pendlade jag till jobbet i Eskilstuna varje dag - det innebar ca 15 timmar pendling i veckan. Jag åkte först med lokalbussen till högskolan eller tågstationen här i stan för att sedan byta till buss eller tåg till Eskilstuna.

 

En morgon kom aldrig den första bussen som jag tog här hemifrån till högskolan, där jag skulle byta till nästa buss mot Eskilstuna. Och det var ingen idé att ta nästa buss (som kom 20 minuter senare) eftersom bussen till Eskilstuna bara gick en gång i timmen, jag hade redan missat den då. Så jag gick hem igen och tog bussen om en timme istället. Sedan skickade jag in en ansökan om reseersättning till Västmanlands Länstrafik och fick ett värdebevis på 50 kr, vilket var väldigt generöst.

 

I mellandagarna i vintras hade bussen till Eskilstuna juluppehåll, så jag fick åka tåg istället. När jag skulle tanka mitt 10-resors tågkort i automaten på centralstationen i Eskilstuna blev jag osäker på om jag räknades som vuxen eller ungdom, men jag valde vuxen. När jag senare kollade upp detta visade det sig att jag räknades som ungdom, och som ungdom är det lite billigare. Så jag hörde av mig till Trafik i Mälardalen (som är biljett- och trafiksamverkan för lokaltrafik och regionaltåg i Mälardalen) och frågade om jag kunde få tillbaka mellanskillnaden eller kunde ladda om kortet, men det gick inte. Då förklarade jag också att det i automaten inte står åldersgränsen för när man räknas som vuxen. Som tack för att jag påpekade det skickade de ett SJ Regionalkort laddat med 600 kr (!), med 3 års giltighetstid. De sa också att om Konsumentverkat hade hittat detta fel först skulle Trafik i Mälardalen ändå blivit tvungna att fixa det, så de var tacksamma för att jag påpekade det. Nu har jag inte tittat i tågautomaten om felet har rättats till men det skulle vara roligt om de gjort det.

 

Så ibland kan det löna sig att klaga när något gått fel, att ryta ifrån lite och i alla fall prova. Det värsta som kan hända är att man inte får någon reseersättning, men om bussen aldrig kommer så är det ju fel och det ska man ha ersättning för. 

Detta sade Cheshirekatten till Alice när hon hamnat i Underlandet och frågar om vilken väg hon ska ta för att komma därifrån. För om man inte vet vart man ska vet man inte heller när man kommit dit. Alice säger också i mötet med katten att det inte spelar någon roll vart hon vill komma, så länge hon kommer någonstans. Då svarar katten att hon kommer göra det, bara hon går tillräckligt långt.

 

Detta tänker jag ofta på, speciellt nu det senaste året. Jag vet vad jag vill göra i framtiden, vad jag vill jobba med, jag har ett mål. Det är det högsta trappsteget på en trappa och krysset på en karta. Hur jag ska ta mig dit är ännu lite oklart, men i alla fall klarare än om jag inte hade något mål. Genom att dela upp resan känns det inte lika långt, att ta ett trappsteg i taget, sätta upp delmål. 

 

Om jag inte hade ett mål, hur skulle jag då kunna veta om/när jag kommit dit? Man utvecklas under resan och kanske byter mål, men jag tror att det är viktigt att ha något att sikta mot. Annars kommer man ingenstans. Sedan är jag ju också en som person som vill ha koll på saker, jag planerar och funderar mycket, så det tar ibland lång tid innan jag fattar beslut eller faktiskt tar tag i saker, men jag skulle ju vara helt vilsen om jag inte hade något mål. 

 

Så för att komma härifrån, var det än är, måste man veta vart man ska, det underlättar det hela lite.

Under nästan ett år nu har jag tyckt att min dator blivit väldigt seg. När jag bläddrar bland bilderna kan mappen helt plötsligt stängas ner, batteriet går inte att lita på, skärmen fryser fast några minuter osv - det var mycket som inte var som skulle. Så bestämde jag mig för att köpa en ny. Jag hade pratat om det länge men när jag bestämde en dag att faktiskt göra något åt saken gick det fort.

 

Tidigare hade jag en ASUS men nu blev det en HP, som var lite dyrare än jag egentligen ville, men säkert så mycket bättre (och snyggare!). Nu har det gått ca 2 veckor sedan jag köpte den nya datorn och det känns fortfarande lite ovant. Jag använder till exempel Chrome istället för Internet Explorer, och datorn har många förinstallerade appar istället för program, det verkar som att gränsen mellan dator och surfplatta suddats ut lite. OneDrive är en sådan förinstallerad app, där man kan säkerhetskopiera saker, vilket är väldigt användbart för mig som gärna vill ha flera kopior på allt utifall originalsakerna försvinner eller förstört. Men vad skönt det är att äntligen ha en ny, jag kommer inte sakna den gamla.

KICKS har nu i vår börjat sälja produkter från den Los Angeles-baserade märket NYX. Det är ett märke som är känt för att vara ungt, färgstarkt och plånboksvänligt. Jag har inte provat någon produkt från NYX än, men jag har varit nyfiken på det ett tag eftersom man hör mycket om dem från bloggare och youtubare. Deras matta läppstift och countour- och highlighpalett är bara några av de produkter som jag är nyfiken på. Än så länge finns de inte i butik - vill man köpa produkter från NYX måste det ske via kicks.se, men jag hoppas att de så småningom kommer ut till butiker, då jag sällan köper smink utan att första ha tittat på dem i verkligheten. 

Hester Street i New Yorks slumkvarter är gatan där Eleanor och Max Beecham bodde i sin ungdom, en tid de gjort allt de kunnat för att lägga bakom sig. Flera händelser, bland annat en fruktansvärd brand har skapat ärr som är svåra att läka. Flera år senare, 1929, är de filmbranschens älsklingspar och umgås med många andra kändisar. Champagnen och lyxen flödar, tack vare börsens fantastiska utveckling men allt är inte perfekt. Under ytan finns hemligheter som legat begravda i åratal och som är på väg att uppdagas. Samtidigt tickar börsbarometarna sakta men säkert mot undergång. 

 

Och snön smälter på Hester Street började bra, det var intressant att följa paret som alla tycker har ett perfekt liv till ytan men där allt inte står helt rätt till. Men halvvägs i boken kom jag på mig själv att börja skumläsa istället och till slut hoppade jag över sidor för att jag tappade intresset. 

 

När systrarna Beth och Erica ärver släktens gamla gods och går igenom gammelmormor Carolines tillhärigheter väller minnena över dem. Det de trodde var ett idylliskt hus ruvar på olösta hemligheter. En dag för länge sedan försvann kusinen Henry spårlöst och minnena om gammelmormor Caroine är inte direkt glada. Den elaka mormodern, som från början kom frånAmerika verkar ha hemligheter hon velat behålla för sig själv, men ju mer systrarna gräver i saken inser de att det hadlar om gåtor som måste få svar.

 

Carolines arv, som inte bara består av ett stort gods, innehåller en hemlig släktsaga. Boken har två paralellhandlingar, en i nutiden när systrarna åker tillbaka till godset och en runt sekelskiftet, då gammelmrmor Caroline är ung. För en gång skull blev jag glad över att båda handlingarna intresserade mig, något som är ovanligt.Det var nästan lite som att se en film, språket är enkelt och man dras in i handlingen. Det var en behaglig läsupplevelse men jag tycker ändå att den är lite medelmåttig.

Hela tio nya glassar släpps av GB denna vår, fler än någonsin. GB har tagit tillvara på faktumet att fler vill kunna ta en glass i farten, vilket bland annat resulterat i nya sandwich-glassar. De har även släppt laktosfria varianter av Nogger och lakritsstrut. Jag själv har provat två av de nya glassarna, Oreo Sandwich samt Magnum Double Caramel, och jag blev inte besviken. Dock kommer jag sakna Magnum White, som är en av åtta glassar som GB nu kommer ta bort från sitt sortiment för att göra plats åt nya glassar.

 

Jordnötsglass med kolasåskärna och mörkt chokladöverdrag med jordnötsbitar.

 

Vaniljgräddglass med kakdegsbitar mellan två kakor med chokladbitar

 

Vaniljgräddglass täckt med dubbla chokladlager med choklad- och kolasås mellan

 

Jordnötsglass täckt med dubbla chokladlager med jordnötssås mellan

 

Vaniljglass med chokladrippel mellan två mjuka chokladkex

 

Vaniljglasstrut med lakritsstrut och lakritsströssel.

 

Vaniljglassmed oreobitar och kräm mellan två tjocka Oreokakor.

 

Vaniljglass med jordgubbs- och citronsmak samt islass med smak av svarta vinbär.

 

Jordgubbsglass med hallonsås och överdrag av hallonsorbet

 

Vaniljglass med hård nougatkärna och choklad- och hasselnötsöverdrag

 

Nu i vår går jag runt i min ljusa långa kappa (se bild HÄR) som jag var jättenöjd med när jag köpte den eftersom den bara kostade 299 kr, vilket är billigt för en kappa. Men för varje vår som jag använder den så hittar jag fler och fler fel på den - den är för ljus, för lång, för tunn och genomskinlig, blir lätt skrynklig m.m. Jag har funderat på att sy upp kappan, men de kommer nog inte bli så bra. Så jag letar nu efter en ny kappa, men jag har märkt att det knappt finns vårkappor i butikerna längre. Nu är det kläder för sommaren som gäller. 

 

Kappan jag letar efter ska vara ljus i färgen (gärna vit, begie, rosa, grå eller ljusblå), ha ett skärp och knäppning, vara knälång och ha fickor, samt helst en fin krage. Ska det vara så svårt att hitta? Jag blir också trött när jag ser att vissa butiker, bland annat Ginatricot, marknadsför sina stickade cardigans/kavajer som kappa/jacka. Eftersom det då är en "kappa/jacka" kan de ta mycket högre betalt för den än om det hade varit en cardigan. Nej, jag kommer behålla min kappa tills jag hittar en bättre, det får ta den tid det tar, men jag vet i alla fall att jag vill ha en ny.