Det är ganska ovanligt att jag läser äventyrsromaner men det är en klassiker och jag tycker om klassiker. Upplagan jag läst består av tre delar och jag kände redan när jag började på del två att jag tappat bort mig i handlingen. Det finns så många olika karaktärer att hålla reda på, när man kollar på detta kollage över karaktärernas relationer så är det kanske inte så konstigt att man blir förvirrad. Någonstans i början av boken, efter att Edmond rymmer från fängelset, så kallas han helt plötsligt för Greven av Monte Cristo och det var här jag tappade bort mig. Jag trodde att det var en helt ny karaktär och insåg inte att det vara samma person.

 

Ärligt talat så var den inte så bra men det kan (återigen) bero på att jag inte koncentrerade mig tillräckligt mycket när jag läste. Jag vill läsa om den någon gång och då verkligen fokusera på handlingen.