Tankar / 2015 / 2       

En god gärning

Förra måndagen åkte jag och lämnade blod för första gången. Jag har alltid velat göra det men det var först nu i vintras som jag tog tag i det. Jag tycker det är fascinerande med blod, att det är en färskvara, vi fungerar inte utan det, och att det inte går att göra konstgjort. Vi är beroende av blod, helt enkelt. Och därför är det extra viktigt att det finns människor som ger sitt blod för att rädda andra människor.
 
Först registrerade jag mig på geblod.se. Några veckor efter detta blev jag kallad till provtagning på blodcentralen på lasarettet. Förutom att ta blodprov (för att se vilken blodgrupp jag har samt att jag är helt frisk) fick jag även fylla i en hälsodeklaration och genomgå en intervju. Några få veckor efter det fick jag en kallelse till själva blodgivningstillfället. Det tog ca 10 min att ge 4,5 dl blod (mindre än en tiondel av kroppens blod) och efteråt bjuder de på fika, så man inte ska känna sig alltför svag. Vid första blodgivningen får man även en liten goodiebag som bland annat innehåller järntabletter (som de rekommenderar att man tar för att återbygga kroppens järnvärde), penna och lite annat. Efter varje blodgivning får man välja en gåva som tack (olika beroende på vilket län man är i). Jag valde en ljusgrön ljuslykta från Iittala.
 
Jag tycker inte att det är läskigt med nålar eller så, jag tyckte bara att det skulle bli coolt att lämna blod. Några timmar efter blodgivningen gick jag och min syster ut på baksidan för att fota min nya kappa. Något jag kanske borde ha väntat med några dagar, för mitt i fotograferingen var jag tvungen att sätta mig ner på en bänk eftersom jag kände mig svimfärdig. Detta hände fler gånger den dagen, jag räknade till fem gånger, mitt hjärta dunkade fortare och jag blev fortare andfådd. Men det var ett billigt pris att betala för att rädda liv.
Linda Cathrine Liljemalm
2015 /

Härligt att du ger blod! I jobbet ser jag ofta hur det kommer till nytta för de som inte mår på topp.

Svar: Det var precis så jag tänkte när jag bestämde mig för att göra det. Det kan ju rädda liv, så varför inte ge blod till någon som verkligen behöver det?
Caroline

Sara Ekman
2015 /

Vad bra! :)

Namn
Kom ihåg mig?
E-post

URL

Kommentar

 

Bloglovin Boktipset RSS Tumblr We Heart It