Hester Street i New Yorks slumkvarter är gatan där Eleanor och Max Beecham bodde i sin ungdom, en tid de gjort allt de kunnat för att lägga bakom sig. Flera händelser, bland annat en fruktansvärd brand har skapat ärr som är svåra att läka. Flera år senare, 1929, är de filmbranschens älsklingspar och umgås med många andra kändisar. Champagnen och lyxen flödar, tack vare börsens fantastiska utveckling men allt är inte perfekt. Under ytan finns hemligheter som legat begravda i åratal och som är på väg att uppdagas. Samtidigt tickar börsbarometarna sakta men säkert mot undergång. 

 

Och snön smälter på Hester Street började bra, det var intressant att följa paret som alla tycker har ett perfekt liv till ytan men där allt inte står helt rätt till. Men halvvägs i boken kom jag på mig själv att börja skumläsa istället och till slut hoppade jag över sidor för att jag tappade intresset. 

 

När systrarna Beth och Erica ärver släktens gamla gods och går igenom gammelmormor Carolines tillhärigheter väller minnena över dem. Det de trodde var ett idylliskt hus ruvar på olösta hemligheter. En dag för länge sedan försvann kusinen Henry spårlöst och minnena om gammelmormor Caroine är inte direkt glada. Den elaka mormodern, som från början kom frånAmerika verkar ha hemligheter hon velat behålla för sig själv, men ju mer systrarna gräver i saken inser de att det hadlar om gåtor som måste få svar.

 

Carolines arv, som inte bara består av ett stort gods, innehåller en hemlig släktsaga. Boken har två paralellhandlingar, en i nutiden när systrarna åker tillbaka till godset och en runt sekelskiftet, då gammelmrmor Caroline är ung. För en gång skull blev jag glad över att båda handlingarna intresserade mig, något som är ovanligt.Det var nästan lite som att se en film, språket är enkelt och man dras in i handlingen. Det var en behaglig läsupplevelse men jag tycker ändå att den är lite medelmåttig.