För några veckor sedan så sa min syster så här till mig: "Jag har lånat en bok på biblioteket som jag tycker att du borde läsa och som jag tror att du kommer tycka om". Så, efter min syster hade läst ut den så fick jag läsa den. Introvert - Den tysta revolutionen, av Linus Jonkman, handlar om det som många blandar ihop med blyghet, social ångest, arrogans - nämligen introversion. För att sammanfatta boken med en mening: Introverta människor behöver ensamhet medans extroverta människor behöver sällskap. Många känner sig oftast mer introvert eller mer extrovert men man kan också vara mittemellan, beroende på situation.

 

När jag gick i grundskolan, från första till nionde klass, så tyckte jag att det var något fel på mig. Jag var "blyg", hade få kompisar, pratade aldrig frivilligt på skoltid och tyckte om att läsa eller sitta för mig själv. På utvecklingssamtal fick jag kommentarer om att jag var tvungen att prata mer för att kunna höja betygen. Hur kan man egentligen tvinga (hota?) en introvert person att bli mer extrovert?! Det är som att säga åt någon att byta personlighet totalt! Jag har alltid tyckt att betygskalan i skolan är till de extrovertas fördel och att det är svårare för introverta att få bättre betyg (och att klara av skolan rent allmänt), det tycker jag fortfarande. Jag tror att jag blev lite mindre introvert när jag började plugga på högskolan men jag känner mig fortfarande mer introvert än extrovert.

 

Jonkman menar att det är "den moderna normen är att gilla sociala och aktiva barn. Vi betraktar tillbakadragna och försiktiga barn som problem". Just på grund av att fler är extroverta och att de syns och hörs mer så tycker man att de som är introverta är lite konstiga och annorlunda. Det är lättare att passa in i samhället som extrovert. Nu för tiden ska man stolt visa vem (och vad) man är, man ska synas, höras och helt bli ihågkommen. Många introverta låtsas i olika situationer att vara mer utåtriktade, det är jobbigt, men de antränger sig för att vara någon de inte alls är. "Den tysta revolutionen handlar inte om hur andra människor ser dig, det handlar om hur du ser på dig själv. En extrovert människa behöver inte komma ut, för det beteendet är redan ett ideal." För när såg du en platsannons där man efterfrågar en introvert människa sist?

Jag gillade verkligen den här boken. Det är som att författaren beskriver mig, och jag tror att fler än man tror skulle känna igen sig i det. Jonkman förmedlar att det är helt normalt att vara mer inåtriktad, han reder ut missförstånd och fördomar och gör det enkelt för extroverta att tolka introverta. Med personliga anekdoter och dråplig humor är boken också väldigt lätt att läsa och riktigt underhållande. Även om du inte är 100% introvert så skulle jag rekommendera alla att läsa den eftersom man oftast har vissa egenskaper av båda personlighetstyperna.