Under hösten och vintern hade jag kontakt med en dietist för att få ordning på mina magproblem. Jag uteslöt oligosackarider ur min kost, vilket innebar inget vete, korn, råg, lök, kål m.m. Efter fyra månader kom vi fram till att jag överkänslig mot vete, vetestärkelse (som ofta finns i glutenfri produkter), (socker)betfiber samt laktos. Jag är alltså inte gluten- eller laktosintolerant, jag har gjort flera tester, men jag är överkänslig och får problem med magen när jag ätit produkter som innehåller detta.

 

Tar man bort gluten, dvs fiber, ur sin kost så bör man få i sig fibrer från annat håll, för annars blir man oftast hård i magen. För min del blev det Fiberhusk som är pulveriserat psylliumfröskal. Jag tog 2 tsk, blandade i ett glas med vatten och drack som en del av frukosten. Fiberhusk suger åt sig vätska och sväller, det får en geléaktig konsistens och smakar inte gott alls. Man kan även baka med fiberhusk, då får degen en konsistens som är mer lik en vanlig (icke-glutenfri) deg. I matbröd gör fiberhusk brödet mer saftigt och så att det smular mindre samtidigt som degen blir mer lättarbetad.

 

Det finns färdiga glutenfria bakmixer som är lätta att använda om man vill baka bröd eller bakverk. Dessa mixer kan vara gjorda på vetestärkelse, rismjöl, potatismjöl eller majsstärkelse istället. Semper är ett märke som har många glutenfria mixer och de har även kakor, flingor och pasta. Att baka glutenfritt är lite annorlunda än att baka med vanligt mjöl. För det första får degen inte samma konsistens, den blir mycket kladdigare. När brödet väl är klart är det mycket blekare än vanligt, torrare och smuligare. Det tog ett tag att vänja sig vid detta, men om man är glutenintolerant tror jag att man till slut lär sig att äta detta. Det finns även glutenfritt bröd i frysdisken, och jag tyckte att även dessa var lite torra. Hårt bröd och smörgåsrån smakade däremot som vanligt. Glutenfria kakor tyckte jag hade ungefär samma konsistens som vanliga och var ganska goda. När man gör såser kan man byta ut vetemjölet mot vanlig redning (Meizena - består till stor del av potatisstärkelse) för att få den tjockare.

 

Det jag tyckte var svårast med att äta glutenfritt var att inte äta vanlig pasta. Glutenfri pasta var nämligen det jag tyckte minst om. Bland annat ICA har ett stort sortiment av glutenfri pasta. Jag tycker att pastan var hård, även när den var färdigkokt och det blev jätteäckligt i rester. Glutenfri pasta har också en speciell smak, jag själv måste ha vant mig vid den snabbt, men när resten av min familj fick smaka tyckte de att det var jätteäckligt. När man häller av pastan är vattnet alldeles vitt så jag sköljde alltid igenom pastan med vanligt vatten innan jag åt den. Det många inte vet är att även couscous består av vete, så det går inte att äta istället för vanlig pasta.

 

 

Glutenfria produkter är dyra, det finns inte så stort sortiment (glutenfri/hälsokost-hyllan står oftast i närheten av vanligt hårt bröd eller flingor i matbutikerna) och det mesta smakar inte så gott. Jag är glad över att jag inte är glutenintolerans, tarmen tar då skada om man äter gluten. Jag kan fortfarande äta gluten men jag får då "vanliga" magproblem istället. Någon gång framöver ska jag dock försöka med glutenfritt igen för att se om jag får samma resultat och för att testa vidare exakt vilka produkter jag kan äta utan att få reaktioner.

 

Snart är det alla hjärtans dag och det är väl ett perfekttillfälle att baka något gott? Denna lite kladdiga nutellabrownie, som bara innehåller fyra olika ingredienser, tillsammans med lite vaniljglass kommer få vilket hjärta som helst att smälta. Nu under februari försöker jag undvika att äta godis och fikabröd från affären. Jag försöker istället baka hemma och denna brownie är perfekt att ha i frysen och ta fram när sockersuget dyker fram. Receptet kommer från Lindas bakskola.

 

En av våra paradrätter som vi brukar laga när vi är sugna på något riktigt gott är marinerad lammytterfilé med potatisgratäng, rödvinsås och sparris. Om man äter detta med en fräsch sallad till så är man redo för soffan resten av kvällen. Det är tung mat som tar ett tag att laga, men det är riktigt gott. Recepten nedan är för fyra personer. Det är mycket att hålla reda på samtidigt men vi har gjort denna maträtt många gånger nu och tycker att det funkar bra att göra så här.

 

 

Välj ut en lagom stor gratängform. Skala lite mjölig potatis och skiva tunt. Lägg potatisen i en stor kastull. Skala en gul lök, hacka fint och lägg ner i kastrullen. Ha i en pressad vitlöksklyfta. Häll ner ca 5 dl matlagningsgrädde och koka potatisen på medelhög värme, akta så det inte blir bränt i botten av kastrullen, rör bland potatisen ofta!  När potatisen har kokat några minuter, häll över hälften i gratängformen. Krydda med piffi allkrydda och svartpeppar och strö över lite riven ost. Häll över resten av potatisen i formen. Toppa till sist med mycket riven ost.

 

Sätt på ugnen på 175 grader. När du ställt in potatisgratängen i ugnen, ta ut lammytterfiléen ur marinadpåsen. Häll lite smör i en stekpanna och bryn lammet hastigt runt om. Stek klart i ugnen, använd en termometer och ta ut köttet när innertemperaturen när 54 grader. Låt det sedan vila (viktigt!) innan du skär upp det i skivor.

 

Ta fram sparris, skär av de träiga ändbitarna och stek dem i lite smör tills de blir lagom mjuka. Gör en sallad, vår brukar bestå av isbergssallad, gurka och tomat. Ställ fram lammytterfiléen, sparrisen och salladen på bordet. När potatisgratängen är klar, dvs har fått fin färg, ta ut den från ugnen och ställ även den på bordet. Tillbaka till såsen: Sila den och red av med redning till lagom konsistens. Resterna som hamnade i silen består av bland annat lök, morötter och örter och det är gott att servera som en komplemment till såsen, att lägga på potatisgratängen på tallriken. Om inte annars så känns det dumt att slänga det, och det har fått mycket smak av rödvinssåsen.

 

Så där! Nu har vi en riktig kalasmiddag som man kommer hålla sig mätt på länge.

Jag bläddrade lite bland mina bilder på datorn och hittade dessa två måltider som jag inte visat.


Sesampanerad lax med ärtor, couscous, ägg och creme fraische-sås med lite olika kryddor

 

En sak som jag har funderat lite på den senaste tiden är om det inte var enklare med mat förr i tiden. Det kanske låter konstigt men jag menar, med all snabbmat, allt godis och sånt som kroppen egentligen inte behöver, men som man ändå blir van vid om man växer upp med, så kan allt bara bli för mycket ibland. Nu har jorden en befolkning som lider av ätstörningar åt båda hållen och av sjukdomar som diabetes, allergier och överkänslighet. Mycket på grund av mat och våra levnadsvanor.

 

Om vi tar stenåldern som ett exempel. Man åt för att överleva. Det fanns inget socker, knappt salt, man kanske inte ens åt varje dag eftersom det var svårt att få tag på mat. Man jagade och rörde på sig. Man åt det kroppen behövde och inget mer, mat var näring och inget mer.

 

Nu för tiden är det lätt att tröstäta om man är upprörd, det skulle man aldrig komma på tanken på att göra på stenåldern (tror jag, men man kan ju aldrig veta säkert). Det är visserligen lättare att få tag på mat, men maten är mer komplicerad nu. Vi är nu beroende av socker, fett och annat som kroppen egentligen inte behöver. Vi kan äta god, nyttig och närodlad mat, men väljer ofta att äta annat istället. Våra matvanor har också lett till att många har problem med magen. Hade man det på stenåldern? Mycket kanske beror på stress, men problemen måste ju komma någonstans ifrån.

 

Så ibland funderar jag på om vi verkligen har det så bra nu? Vi har möjligheter att laga världens godaste mat (vi kan till exempel tillverka smakämnen konstgjort med så hög koncentration att vi inte ens behöver den riktiga smaken i maten) men till slut blir det för mycket av de goda. Det kanske var bättre förr, när man åt det kroppen behövde och inget mer, men ändå fungerade. Man kanske inte njöt av maten då, men njuter vi verkligen av maten nu för tiden?

Nu är det hög tid att baka julgodis. Här är tre olika saker som jag bakat till julen de senaste tre åren. Jag kan verkligen tipsa om wienernougaten, jätteenkel att göra och jättegod!

Bounty

50 g smör 1/2 dl sirap 1/2 dl florsocker 2 dl vispgrädde 1 påse kokosflingor (200 g) Mörk choklad

Blanda allt utom kokos i en kastrull och koka i 5-8 minuter, tills smeten börjar bli lite seg. Tillsätt kokosen. Låt smeten svalna något och rulla sedan små bollar och lägg på en skärbräda. För att inte all smet ska fastna på fingrarna bör man skölja händerna i kallt vatten mellan varven. Ställ in i frysen ca 30 min. Smält chokladen över vattenbad. Doppa kokosbollarna i chokladen och låt dem stelna på bakplåtspapper. Förvaras kallt.   Receptet kom från denna blogg.

 

 

 

Äggröra med keso (recept från Arlas frukostbok), tomat och glutenfria smörgåsrån samt en kopp te.

 

Jag dricker te minst en gång om dagen, oftast till frukost. Då blir det ett te från Lipton med jordgubbssmak. Men den senaste tiden har jag provat två nya tesmaker. Det första är ett grönt te med smak av citronmakroner och det andra ett svart te med smak av päron och choklad. Jag föredrar den med citronsmak, den doftar precis som en saftig citronkaka.

 

Vad brukar ni dricka för slags te?

En sak som jag har tänkt lite på är det här med hur vi firar saker. När jag fyllde år fick jag tidigare gräddtårta men jag tyckte egentligen aldrig om det. Det var nog bara marsipanen och sockerkaksbotten som var god, grädden lämnade jag kvar på tallriken. De senaste åren har jag sagt ifrån och bett om något annat när jag fyllt år. Jag bakar hellre något hemma, eller kanske köper en smörgåstårta (för det är, till skillnad från en vanlig gräddtårta, riktigt gott!). Hur många gillar egentligen gräddtårta, egentligen? Var ärliga! Varför inte fira med någon slags mat som man verkligen älskar? Jag tror faktiskt att många firar med gräddtårta av tradition, men om man inte njuter så mycket av tårtan, då blir det väl inte så mycket av ett firande, eller hur?

 

PS! Det finns ju såklart de som absolut älskar gräddtårta, det är inget fel med det, min mening med detta var bara att få fler som inte är så förtjust i tårta att tänka efter och välja att äta något de tycker är godare.

Jag har kontakt med en dietist och vi håller tillsammans på att utreda vilken slags mat som min mage reagerar negativt av. Just nu undviker jag alla oligosackarider (kostfiber som finns i kål, ärter, bönor, linser, lök, vitlök, vete, korn, råg och havre). Det är svårt, det känns som att jag knappt kan äta något, men jag försöker stå ut. Till helgerna försöker jag fixa ihop något lyxigare och då har det bland annat blivit detta:

Chiapudding med banan och jordgubbar samt en kopp te.

 

Jag har hittat en ny favorit bland Ben&Jerry's-glassarna. Dough-ble Impact ingår i Core-serien, som kostar lite mer, men som också är lite lyxigare än de vanliga sorterna. "En kärna av chokladfudgesås omringad av chokladgräddglass och gräddglass med kakdegsbitar med chokladbitar", så beskrivs denna glass på Ben&Jerrys hemsida. Riktigt god!