Nu är det vår och då tänkte jag fortsätta med min tradition här på bloggen att visa innehållet i min väska. Jag köpte ganska nyligen en ny väska från H&M, den är ganska stor och bra. Men den var lite för öppen i sidorna (man kunde lätt slinka ner med handen där för att sno plånboken till exempel) så efter jag fotade dessa bilder har jag sytt in väskan lite i sidorna. 

 

Buss- och tågkort, paraply, nycklar, mp3 och hörlurar, plånbok, necessär (med puder, läppbalsam, pappersnäsdukar, dextrosol och alvedon), solglasögon, anteckningsblock, kalender samt penna.

 

Jag har faktiskt inte tränat på allvar en endaste gång i år (än...). Jag har inte haft perioder då jag verkligen varit träningssugen men inte heller perioder då jag fått dåligt samvete för att jag inte tränat, vilket faktiskt har känts bra. Så det är en lite konstig känsla. Jag har nog också insett att det här med hälsa och träning ska vara långsiktigt, och mitt problem har ju varit att det bara skett under korta perioder. Jag vill vara hälsosam och röra på mig, men samtidigt känna mig stolt och tycka att det är roligt. Därför har jag gjort en bucket list, en lista över saker jag vill göra, som har med träning att göra. När dessa saker ska ske vill jag helst inte bestämma, men jag vet att det kan bli lättare att uppfylla dem om man sätter en deadline.

 

Gå ner i spagat och brygga

Kunna stå på händer

Göra yogapositionen downward-facing dog perfekt

 

Springa 5 km på under 40 min

Springa 1 mil

 

Lyfta min egen vikt i marklyft och back squat

Göra 10 st oassisterande chins

Göra 20 armhävningar på tå

 

Gå ut och springa i endast shorts och sport-bh

Våga simma utan badshorts

Jag läser ganska många bloggar, och har gjort det så länge jag själv bloggat. Nu vlil jag tipsa om fyra blogginlägg som jag uppskattat mycket den senaste tiden av olika anledningar. 

 

Bloggare som är ärliga uppskattar jag verkligen och att öppna upp sig och berätta om något som abort är modig gjort. För även om man gentligen inte pratar öppet om det så är det något som faktiskt händer.

 

I och med att jag vill se bloggen mer som ett företag har jag verkligen grottat mig in i materialet som Better Bloggers erbjuder. I videon i det här inlägget förklarar Better Bloggers grundare, Linda Hörnfeldt, vad det viktigaste man har som bloggare.

 

I april lägger Jennifer upp en ny sminkning varje dag, perfekt för oss som behöver inspiration till hur vi kan variera vår makeup. Min favorit är från den 12 april, där hon använder ljusa bruna, ganska neautrala och mjuka färger. 

 

Perfekt tajming för mig som verkligen måste köpa en ny dator. Här går Elin igenom allt man behöver veta när det är dags att köpa en ny dator, beroende på vad man ska använda den till och vilka krav man har.

Kan vara både enkelt och svårt Inte alltid en helt ny produkt eller verksamhet Bra och dåliga dagar

 

Vi som deltar i utbildningen har tänkt att starta eget inom olika områden vilket gör diskussionerna intressanta. Jag, som vill bli frilansande skribent, måste inte bara ha kontakt med folk inom min branschen. Tänk vad tråkigt mitt kontaktnät skulle bli då! Det där med nätverkande trodde jag skulle bli läskigt, men det var nog bara för att jag inte gjort det så mycket tidigare. Har man folk i sitt nätverk inom samma bransch så tror jag också att man oftast är snälla mot varandra än ser varandra som konkurrenter. Min förhoppning är att man snarare än hot mot varandra ser möjligheter tillsammans.

 

Jag drömde redan som liten om att skriva mycket och nu vill jag förverkliga den drömmen. Jag vet att det kommer bli svårt, men jag vet också att det inte kommer vara svårt för all framtid. Jag får intrycket att egenföretagande och frilansande ibland inte ses som ett "riktigt jobb". Särskilt bloggbranschen har fått dåligt rykte - "vem som helst kan sätta sig och skapa en blogg, det är väl bara att skriva lite?" Men, nej, det är det inte alls! Om man dessutom ska få en inkomst från det så är det mycket hårt arbete och planering bakom det hela, mycket som faktiskt inte syns och genom att göra ett bra arbete kan man överträffa förväntningarna.

Titta vilka fina prylar för köket som Lagerhaus har fått in! Diskstället och grytgallret med guldfinish skulle se bra ut på vilken diskbänk som helst. De är dessutompopulära, just nu verkar de vara slutsålda på hemsidan, men man kan alltid kolla om varan finns i butik. I Västerås finns det ett fåtal kvar i lager, så jag ska nog bege mig till Lagerhaus för att köpa på mig dessa som jag tycker är riktigt snygga.

Jag tycker om att göra klädeskollage till bloggen, men jag är inte lika bra på att faktiskt matcha mina egna kläder tillsammans. Så jag gav mig själv en utmaning - sätt ihop fyra olika outfit med kläder som jag vill och ska ha på mig mycket i vår. Och det här är resultatet. Jag gillar färgerna rosa, turkos, ljusblå, vitt och grått, det är riktiga vårfärger. Jag längtar nu tills det blir så varmt att man kan gå ut utan jacka, sätta på sig solglasögonen och kanske cykla ner till stan istället för att ta buss.

I helgen lade jag upp några annonser på Tradera där jag säljer mina exemplar av tidningen Scandinavian RETRO. Totalt tretton tidningar säljer jag, bilden ovan visar bara ett urval av tidningarna. De är alla i gott skick, de äldsta tidningarna är i nytryck och dessa kan vara svåra att få tag på. Är ni intresserade av retro, vintage, nostalgi, heminredning och design skulle jag verkligen rekommendera Scandinavian RETRO.

 

Vill ni lägga ett bud, kolla in alla mina annonser på Tradera. Jag samfraktar vid köp av flera tidningar. 

 

Detta är första gången jag lägger upp saker för försäljning på Tradera och jag tycker att det var mycket enkelt. Jag har studentlitteratur och vanlig litteratur som jag också ska sälja så småningom. Med koden LÄGGUPP10 kan man till och med 4 maj lägga upp 10 annonser helt gratis, så passa på om ni också har saker ni vill sälja.

 

Bildkälla

Om en vecka börjar SVT sända den fjärde och allra sista säsongen av den brittiska serien Mr Selfridge, som jag verkligen gillar (kolla på trailern HÄR). Det här är serien för er som älskar dramaserier som Downton Abbey! I tre säsonger nu har vi fått följa det amerikanska affärsgeniet Harry Gordon Selfridge som i början av 1900-talet öppnade världens största varuhuset, Selfridges, på Oxford Street, mitt i London. Han mötte i början motstånd men lyckades till slut sprida sin idé om att kvinnornas ökade frihet skapade en större marknad för inköp för nöjes skull. Än idag lever många butiker efter mottot som Selfridge skapade - kunden har alltid rätt. I serien har vi fått följa Selfridge och hans familj men även deras bekanta, anställda i varuhuset och deras kunder - allt från det unga butiksbiträdet Agnes som snabbt klättrar på karriärstegen och ansvarig för accessoaravdelningen Miss Mardle och personalchefen Mr Grove som i många år haft en hemlig affär till societetskvinnan Lady Mae och hennes stränga make Lord Loxley.

 

Jag såg den nya säsongen när den hade premiär i hemlandet Storbritannien, jag följde även reaktionerna till de sista avsnitten i sociala medier och tycker nog inte att detta var den bästa säsongen i serien. Men det känns ändå lite sorgligt nu när det är över och jag ska någon gång köpa hela serien på DVD. För er som tänker se serien i SVT har jag knåpat ihop en liten lista över saker som kan peppa er inför säsongsstarten. 

Spoiler-varning utfärdas!

 

Mycket har hänt på nästan ett årtionde, tekniken utvecklas och det glada tjugotalet är i full gång. Nästan tjugo år har gått sedan den första säsongen utspelade sig och blir spännande att se hur livet tar sig för karaktärerna vi lärt känna så bra. Även om händelserna i serien inte riktigt stämmer överens med vad som hände i verkligheten, det är ju en dramaserie av en anledning, så blir det väldigt bra.

 

Historien om verklighetens Harry Selfridge är känd - han som startade ett imperium slutade sina dagar som urfattig och blev till och med portad från sitt eget varuhus. I förra säsongen började det gå utför för Selfridge med kortspel och affärer. Undra om säsong fyra kommer fortsätta i samma spår?

 

Hon var frånvarande i säsong tre men kommer alltså nu tillbaka med mindre pengar och ett krossat hjärta efter att hennes man lämnat henne för en yngre kvinna. Hon och Selfridge har stått varandra nära, nu kanske stunden har kommit för dem att finna tröst i varandra?

 

Förutom Lady Mae dyker det också upp några nya karaktärer. Den unge entreprenören Jimmy Dillon som inte är sen att ta kontakt med Selfridge, tvillingsystrarna Jenny och Rosie Dolly som verkar skapa trubbel för Harry och Mr Groves äldsta dotter Meryl som har planer på att ta anställning i varuhuset är bara några av de nya karaktärerna vi kommer få möta.

 

Kärlekshistorien mellan Miss Mardle och Mr Grove tycker jag är en av de finaste jag sett på tv. Från att ha haft en hemlig kärleksaffär, till att vara goda vänner, blivit osams och insett att känslorna som fanns från början fortfarande finns kvar. I förra säsongens slut hotade Miss Mardle med att lämna London och sitt jobb men Mr Grove fick henne att stanna kvar. Men mycket har hänt och man kan inte låta bli att undra om Miss Mardle verkligen kan förlåta Mr Grove så lätt efter att han har behandlat henne så dåligt?

 

Påsken är över och godiset är uppätet...Äntligen! Det är konstigt - när jag var liten åt vi lite godis till fredag- och lördagskvällarna, det var inga problem, men sen när man inser hur gott det är så är man ju fast. Jag är inte beroende av socker eller godis, jag har ju klarat av flera månader utan det, men det slutar alltid med att man sitter med en godispåse och undrar hur man egentligen hamnade där. Så här var det ju inte förr.

 

Jag älskar choklad, det är liksom min svaghet när det gäller godis och onyttigheter, och om jag råkar älska det, varför ska jag förbjuda mig från att äta det eller försöka undvika det? Men samtidigt är jag ju väl medveten om att det inte är bra för kroppen. Jag har funderat lite mer om det här om att vara lite vänligare mot kroppen, att uppskatta den mer och till det hör väl att äta lite bättre. Det är lättare att undvika onyttiga saker om man till exempel tar en vecka i taget, vilket jag har provat nyligen. Men det kommer ändå komma en tid då jag blir godissugen och då är det svårt att stå emot.

 

Jag vill tipsa om en dokumentär på SVT Play, Sockerfilmen, där man får följa en man som äter sockerfri kost men nu ska börja äta vanlig mat under två månader för att se hur mycket socker det faktiskt är i det. Och resultatet är chockerande för både kroppen och själen. Det visar också att det här med balans är svårt. Men som jag har märkt när jag haft godisfria veckor eller månader - suget skapas när man faktiskt äter godis, så det enklaste sättet att bli av med det är att faktiskt inte äta det. Och det, om något, ska jag försöka komma ihåg när jag blir godissugen, för godiset är inte värt det, speciellt inte för magen (särskilt inte om man redan har magroblem), oavsett hur gott det kan vara.

Den australienska sångerskan Sia släppte i slutet av januari sitt sjunde (!) album, This Is Acting, som nu finns på Spotify. Sia är artisten som blev känd för att inte visa sitt ansikte när hon uppträder. Videosarna till låtarna från det förra albumet brukar bestå av unga dansare som har svarta och vita peruker på sig och detta gäller även till det nya albumet. Till den första singeln som släpptes får vi till exempel följa en ung tjej som visar mycket goda kunskaper i karate, se videon nedan. Något jag inte insåg först var att Sia skriver väldigt mycket av sin musik själv. Flera av låtarna på nya albumet skrev hon först till andra artister, men det slutade med att hon behöll texterna och gjorde låtarna själv. Mina favoritlåtar från det nya albumet är, förutom singeln Alive (som skrevs för Adele), Unstoppable, Bird Set Free, Cheap Thrills och One Million Bullets.

 

 

För det är nog när allt inte är helt hundra som man inser hur bra ens kropp är. Den fungerar ju rätt bra utan att vi måste hjälpa den. Att träna regelbundet och äta bra kan göra det lättare för kroppen att fungera men den klarar rätt mycket själv. Jag har nu tre ärr på magen efter blindtarmsoperationen, de kommer finnas där länge, men de läkte ihop helt själv. Min kropp berättade för mig att något var fel, symptomen för blindtarmsinflammation kan vara lite diffusa, men att ha magknip, kräkas arton gånger och ha en väldigt hög puls var nog för att göra något åt saken. Och bra var väl det, för brusten blindtarm kan vara livshotande. Direkt efter operationen mådde jag så dåligt att jag ångrade att jag ens åkte upp till akuten, jag ville spola tillbaka tiden. Men att må så dåligt var nog värt det i det här fallet eftersom ingen vet vad som hade kunnat hända annars.

 

Som sagt, jag har funderat på detta ett tag och jag tror att jag i fortsättningen ska försöka uppskatta min kropp lite mer, det är den definitivt värd. Det finns mycket jag inte gillar med den - mycket jag skulle vilja förändra - men tack vare den lever jag ju, så det är nog dags att jag börjar behandla den bätttre. Och jag är tacksam över att jag nu är frisk.