Pepped inför morgondagen. Jag planerar att cykla ner till stan, det beror på vädret. Det var riktigt länge sedan jag gjorde det så jag ska ta det lugnt och bara rulla ner, vilket inte kommer bli så svårt eftersom det i princip är nedförsbacke hela vägen dit.

Vad gjorde du klockan åtta på morgonen?
Jag satt och åt frukost. Jag gick upp tidigt, jag kunde inte somna om, men jag hade planerat att ta en sovmorgon.

 

Satt vid datorn och redigerade bilder som ska upp på bloggen så småningom.

Vad du ser om du tittar till höger?

 

Vad gör dig glad just nu?  

Att solen skiner. Vårvädret är ju lite knepigt, ibland känns det nästan som sommar och ibland är det molnigt, ibland regnar det. Men nu är det fint väder.

Ja, som sagt, jättefint. Solen skiner, det är varmt och inte ett enda moln på himlen. Jag tror faktiskt att jag ska hänga undan min vinterjacka, som jag fortfarande går runt i, och ta fram vårjackan nästa vecka.

Turkisk yoghurt (första gången jag åt det!), färska jordgubbar, blåbär och hallon. Riktigt gott!

Mellanmål/fika skulle jag nog säga. Jag blir alltid proppmätt efter frukosten, oavsett vad jag äter, och lunch och middag är väl okej, men det finns godare. Till mellanmål kan jag göra en smoothie, fruktsallad eller baka något gott.

 

Choklad. Jag äter inte glass så ofta, min mage protesterar ibland efteråt, men chokladglass är gott.

 

Jag tror det, när jag väl har somnat. Men på vardagarna när klockan närmar sig 05.00 så vaknar jag lite mjukt (det är väl för att jag vet att det snart är dags att gå upp) och jag vaknar alltid innan väckerklockan, ca 05.10.

Två.

Nej, inte vad jag vet.

 

Leggins, raggsockor och morgonrock. Inte samtidigt dock.

Favoritgodis?

Choklad. Plopp är min absoluta favorit. Jag gillar också Plopp Kärlek riktigt mycket.

 

 

Sommaren. Ledighet.

För ungefär en månad sedan köpte jag en ny väska (har det redan gått en månad?). Jag kom helt plötsligt på att den jag hade innan var ganska liten och jag fick inte plats med allt jag ville ha i den, särskilt inte när min praktik började och jag också skulle få plats med en matlåda i väskan.

 

Så en dag åkte jag ner till stan för att köpa en ny väska. Jag hade kikat in några innan, jag gick förbi ett skyltfönster på vägen mot praktiken varje dag med många snygga väskor i, men det slutade med att jag köpte en väska på Åhlens. Den var lite dyrare än jag hoppades på men jag hade en rabattkupong, så det blev lite billigare. Trots att det nu är vår så köpte jag väskan i svart (väskan jag hade innan var brun), den fanns också i vitt men den var inte fin.

I julas började jag läsa ett antal träningsbloggar. Flera av dem skrev om en speciell film, de skrev "Se den här filmen!". Jag tittade på filmen och så förstod jag att alla egentligen borde se den. Den är över en timme lång, men här nedan finns en trailer från filmen. För att se hela filmen, sök på "Hungry for a change part 1" på Youtube, och sedan part 2 osv.

Den handlar alltså om mat och matindustrin. Hur företag får oss att fortsätta köpa deras produkter trots att vi egentligen vet (eller kanske inte vet) att de inte är så bra. Den handlar om socker och vad socker i för stora mängder kan göra. Hur vi kan göra en förändring för att inte bli matberoende. Och hur vi till slut kan välja att behandla vår kroppp bättre, för det är den enda vi får.

 Den andra januari 2013 var den senaste gången jag tvättade mitt hår med schampo. Jag berättade om balsammetoden på min gamla blogg (här och här) men jag tänker visa lite mer hur det faktiskt fungerar. Jag har alltså slutat med schampo och tvättar istället håret med endast balsam. I schampo kan det finnas konstiga och onaturliga ämnen som kan irritera håret och hårbotten, och jag som hade eksam i hårbotten upplevde detta som jobbigt.

 

Efter att ha slutat med schampo har eksemet försvunnit och håret har blivit mer lockigt istället för att vara rufsigt och fluffigt. Titta på bilderna ovan till exempel. Äntligen känns det som att jag faktiskt kan gå med utsläppt hår utan att jag behöver göra något med det. Förut ville jag alltid locka det med locktången innan men det har jag inte gjort på flera månader.

 

De här är de produkter jag har använt. Jag började med att tvätta håret jättenoga med ICAs Sensitive Care Schampo som innehåller sulfater som rensar bort silikoner och mineraloljor ur håret. Därefter provade jag först att tvätta med endast Garant Såklart Balsam, vilket jag upplevde gjorde att klådan i hårbotten inte gick över. Så jag började istället använda Loreal Elvital Volume Collagen Balsam, som luktar jättegott och gör håret lätt att kamma ut. Jag gnussar in balsamet jättenoga (främst i hårbotten) och sköljer länge.

 

Jag har inte använt stylingprodukter i mitt hår på nästan fyra månader och jag har inte heller använt locktång eller hårfön. Jag har istället försökt fixa håret naturligt: jag gör en fläta i håret när det fortfarande är blött och sover med flätan i över natten. Dagen efter tar jag ut flätan och håret är jättevågigt, se bild här. Det blir nästan snyggare resultat än med locktången.

 

För mer information om Balsammetoden, kolla in lockigt.se och bloggen Juneabstract.

För två veckor sedan lånade jag den här boken på biblioteket. Tv-serien med samma namn är baserad på den här boken, som är en slags memoar, och har visats på SVT. Nu finns det en andra säsong av tv-serien att se (jag har redan sett den) men jag vet inte när SVT kommer visa den.

I den här boken får man följa författaren när hon som ung nyexaminerad barnmorska på 1950-talet kom till ett nunnekloster i Londons East End för att börja arbeta. Området beboddes av mycket stora och fattiga familjer. Preventivmedel var i princip okänt, husen var trånga och slitna och nästan alla saknade rinnande vatten och inomhustoalett. Det kryllade av barn och ohyra. För Jennifer, som kom från en skyddad medelklassfamilj, blev det ett chockartat möte med fattiga människors livsvillkor. Hon förfasades över smutsen, stanken, den ofta obefintliga personliga hygienen och de enorma barnhorderna. Men som barnmorska kom hon människorna i området nära och hon lärde sig att älska och beundra den livsvilja, värme, kärlek och underbara humor som trots allt frodades i misären.

 

 

När jag går till bussen tidigt på morgonen så brukar jag lyssna på Morgonpasset i P3. Trots att jag har en ganska hög volym (hörlurarna börjar bli gamla så för att höra något måste det var ganska så hög volym) så kan jag höra fågelkvitter. Varenda morgon. Det är verkligen ett tecken på att våren är här. Och det har helt plötsligt blivit april (jag är fortfarande kvar i slutet av februari/början av mars...).

 

När jag hör fågelkvitter så dyker det upp vissa minnen i mitt huvud. På somrarna brukar vi ofta sitta ute på vår altan. Fågelkvitter för mig är sitta ute på altanen en varm sommardag långt efter att middagen blivit uppäten och njuta av att det fortfarande är ljust ute. Fågelkvitter betyder sommar, värme, solsken och ledighet. Fågelkvitter är något positivt men det är svårt att tänka så när man vaknar kl. 05.00 i mitten av sommaren av fåglar som låter som gnisslet från en gammal cykelpump. Mot vår baksida ligger en stor skog och där bor också många duvor som gärna låter. Huu-huu, hu-hu, huu-huu-huu, hu-hu, huu... Det låter inte heller vackert, men det är ett ljud som hör till våren och sommaren.

Den här blusen köpte jag på H&M för några veckor sedan. Jag hade en rabattkupong på 50 kr som jag var tvungen att använda upp, så det fick bli denna somriga blus. Jag har en lång beige kjol som kommer passa jättebra med den här blusen. Den finns även i andra färger, se här. H&M har också en liknande blus på extra pris just nu, den finns här. Det är lite synd att blusen jag köpte inte har några ärmar. Det är ju fortfarande lite kallt så jag måste ha en tröja över blusen.

SVT2 kommer snart visa två tv-serier som jag är riktigt pepped över att få se.

 

The Hour

Säsongstart (andra säsongen) söndagen 21 april kl. 22.00 i SVT2

Brittisk dramaserie om en nyhetsredaktion på 1950-talet. I slutet av 1950-talet är samhället i omdaning och hotet om det Kalla kriget är ständigt närvarande. Konkurrensen bakom nyhetsdesken är stenhård och svartsjukan regerar.

 

 

Seriestart lördagen 4 maj kl. 18.15 i SVT2. 

Ett historiskt drama om fyra unga kvinnors liv under andra världskriget. Kvinnorna utkvarteras till ett gods på landsbygden för att göra sin plikt som civilister i Women's Land Army.

Nu i veckan har jag varit sjuk och det har inte varit så trevligt. Men jag blev lite gladare i torsdags när jag fick mitt VIP-paket från R.E.D.D. Free/Tampons For Free. I paketet fanns information om migränmedicinen Oriptan, en DVD med Lugn&Ro yoga, en ansiktsmask från Make Up Store och ett tampongpaket. Jag skulle också fått ytterligare två saker men de kommer jag få lite senare.

 

Jag fick detta paket gratis eftersom jag är medlem i R.E.D.D. Free och för att jag bloggar om dem. Vill du också bli medlem och få gratis tamponger, gör det här.

Jag och min syster var i Stockholm för inte så länge sedan. Det allra sista vi köpte innan vi åkte hem var detta: fyra makroner från Ladurée.

 

"Bakverk som är gjort av äggvitor, mald mandel, florsocker och socker. Kakorna läggs ihop två och två med en söt smaksatt smörkräm emellan."

 

Vi hade läst om dessa på många olika bloggar innan, de verkar vara populära. De vi köpte är i följande smaker: hallon (rosa), vanilj (vit), grönt äpple (grön) och citron (gul). Jag tyckte citronmakronen var jättegod och hallonmakronen hade hallonkärnor i smörkrämen vilket var ltie charmigt. Men jag blev ändå lite besviken. De är ju maränger vilket betyder att de är sega i mitten och börjar lösas upp så fort man stoppar dem i munnen, så själva konsistensen var inget att klaga på. Det är mer smaken jag blev besviken på, den var lite för mesig. Sedan är de absolut inte värda sitt pris. De är kanske svåra att göra, men jag skulle inte vilja betala 88 kr för fyra makroner igen. Men nu har vi i alla fall smakat på dem.

I början av mars gick min ögonbrynspenna från Viva La Diva helt plötsligt sönder en dag när jag försökte vässa den (pennan var ju dessutom bara två cm lång så det var väl lika bra, vem skulle lyckas vässa en så kort penna egentligen?) så jag var tvungen att panikshoppa en ny. Jag hade sedan länge tyckt att den var för rödaktig i nyansen så nu letade jag efter en som passade mig bättre. Jag köpte till slut en ögonbrynspenna från KICKS egna sminkmärke i nyansen Brown. Egentligen tyckte jag att den var lite för mörk men jag hittade ingen som passade bättre, inte ens bland andra märken (jag letade länge, jag blev till och med tillfrågad tre gånger av personalen där om jag behövde hjälp). Men det visade sig att det blev rätt så snyggt i alla fall, jag har börjat tycka om den mer och mer.

 

Jag var också på jakt efter en ny concealer eftersom min gamla från Yves Rocher börjar ta slut och jag tror inte att den finns att köpa längre. Efter att ha fått prov på Maybelline Fit Me Foundation (som jag faktiskt gillade men jag var ute efter något som täckte mer än en foundation) så bestämde jag mig för att köpa concealern i samma serie. Så det blev Maybelline Fit Me Concealer i nyans 15. Även denna tyckte jag först var lite för mörk, speciellt när jag lade den på hakan och kinderna men under ögonen fungerar den bra. Jag kommer i alla fall använda upp den (det blir bättre när jag lägger puder på, jag använder ju ett transparant puder från Isadora som i princip är kritvitt) och sedan kanske köpa en nyans ljusare.

 

Det där med att hitta passande nyanser inom smink är svårt. När man väl har hittat sina favoriter och kommit på rutiner som fungerar bra på just mitt ansikte, så kan det bli jobbigt om jag helt plötsligt måste köpa en ny produkt. Jag tror i alla fall att jag känner mig ganska nöjd med mina inköp.

För några veckor sedan såg jag den populära filmen Hungerspelen som hade premiär för lite mer än ett år sedan. I filmen får vi följa den 16-åriga tjejen Katniss som bor med sin syster och mamma i ett fattigt samhälle i ett framtida, dystopiskt USA som är uppdelat i tolv inhägnade områden som alla styrs av en diktatorisk president  i huvudstaden. Katniss är stark, modig och snabb och är expert på att skjuta med pilbåge.

 

Varje år hålls en direktsänd tävling som är ett straff för ett folkligt uppror i det förflutna, då man väljer ut en flicka och en pojke från varje distrikt. Dessa barn ska strida för sitt liv mot varandra till det bara finns en vinnare kvar. Syftet är att påminna de yngre om deras sårbarhet men främst att hindra dem från att göra uppror igen. När Katniss yngre syster väljs ut att representera sitt distrikt tar Katniss sin systers plats i tävlingen.

 

Filmen är lång, 2,5 timme, och jag funderade hela tiden på hur man kan hitta på något så sjukt som en dödstävling för barn. När barnen valdes ut, inför sina föräldrar, att döda de andra barnen för att själv kunna överleva, var det ingen som protesterade. För mig är detta jättekonstigt, alla tycktes var med på det. Filmen handlar om ett spel; en självklarhet för att tävlingen ska hållas igång är att den direktsänds så att alla landets invånare kan följa tävlingsdeltagarna. Om ingen ser på tävlingen så är det inget spel. Om alla bara struntade i tävlingen så skulle den avbrytas och alla deltagare skulle kunna överleva.

 

Jag tyckte faktisk inte om den här filmen, trots att den fått så mycket uppmärksamhet. Jag förstår inte vad det är som alla gillar med den. Jag hakade ju upp mig på att själva tävlingen faktiskt ägde rum. Filmen tar visserligen upp viktiga ämnen som kritik mot klassamhälle, statlig och medial makt samt vänskap men den här filmen var inte för mig. Jag kommer inte se den igen och jag är inte alls intresserad av att se uppföljaren (hur kan man göra en uppföljare, jag tycker faktiskt att det här slutet var ganska så passande).

Jag kommer på saker jag vill blogga om varje dag. Det kan vara saker jag läser om, saker jag gör eller är med om eller något liknande. Jag brukar skriva ner alla dessa ideér i ett skrivblock så jag inte glömmer bort dem. Sedan planerar jag varje dag vad jag ska skriva om, i vilket ordning. Men det är ju inte så att jag bara skriver texter för bloggen. Jag fotar och redigerar bilder också. Jag gör kollage och kodar bloggdesigner.

 

Jag är med andra ord rätt så kreativ.Jag utmanar mitt skrivande och tänkande. Det kan vara bra eftersom man utvecklas, och jag tycker också att jag kan ha nytta av dessa kunskaper och egenskaper när jag börjar arbeta. Så, det är intressant att gå tillbaka i arkivet på bloggen och läsa vad jag skrev om förut och se hur jag utvecklas.

Jag har haft totalt tre olika mobiltelefoner. Först en Nokia 3510, sedan en Sony Ericsson K750i och nu en HTC Wildfire S. När jag skulle köpa den senaste funderade jag länge på vilket märke det skulle bli. Det var då populärt att ha iPhone men jag gillade verkligen inte den, den var så ful och alla andra hade ju en sådan. Jag valde till slut märket HTC trots att jag inte kände någon som hade en sådan och jag hade egentligen inte heller läst några recensioner om den innan.

 

Jag tycker att den här med att alltid ha det nyaste är lite överdrivet. Min nuvarande mobil är nu ca 1,5 år, det är ganska gammalt om man ser i mobilvärlden. Men den fungerar helt perfekt fortfarande. Jag har använt mina mobilet tills de gått sönder, först då har jag köpt en ny.

 

När jag går runt på stan ser jag alltid minst ett barn under 15 år som håller i en iPhone. När jag jämför hur det var när jag var 15 (det är bara 7 år sedan!) så blir jag nästan skrämd över hur barn och ungdomar kan ha sådana saker. Har de fått dem för att deras kompisar har dem? Varför har barn i så låga åldrar ett behov av att ha mobiltelefoner, och särskilt sådana nya telefoner? Måste man alltid köpa det allra nyaste?

Det här är det enda jag köpte i lördags när jag och min syster var i Stockholm. Jag hade tänkt titta på lite kläder men när vi väl kom fram så var det ju massor av folk (det skulle väl vara en överraskning om det var lite folk i Stockholm?), så jag tappade suget helt på att prova kläder.

 

I alla fall, vi gick bland annat in på Lush på Kungsgatan. Där köpte jag en stor förpackning med hudkrämen Dream Kream som doftar gott. Man kan också få ett prov man man gillar just den Lush-butiken på Facebook. Vi fick prov på Veganese som är ett balsam (som är godkänt enligt Balsammetoden). Hon ville först ge oss schampo, men det använder vi ju inte så vi fick ett balsam istället. Dock kommer lilla denna mängd inte räcka för mitt tjocka hår, jag skulle behöva nästan tio gånger så mycket balsam, så min syster får dessa prover.

 

Jag köpte även en handkräm från Rituals inne i Sturegallerian. Jag har denna sedan tidigare men eftersom den också doftar så gott så ville jag ha en till när den första tar slut.

Under påskhelgen visade SVT reprisen av den brittiska tv-serien Bletchley Circle. Den gick även i julas, jag tittade på den då och tyckte jättemycket om den. Jag tycker dom har fått till platserna där serien utspelar sig riktigt bra; jag skulle vilja flytta in i huvudpersonens hus när som helst. Sedan är ju själva handligen riktigt spännande, och jag som älskar den brittiska dialekten, jag gillade verkligen serien. Så här beskriver SVT handligen:

 

"Under andra världskriget arbetade Susan med att knäcka den tyska militärens koder. Nio år senare härjar en seriemördare i London som ger sig på ensamma kvinnor. Susan ser ett mönster i hans beteende och vill ta reda på vem han är innan han slår till igen. Men hon behöver hjälp."

 

Nu kan man se seriens tre avsnitt på SVT Play. Sista datumet för att se det första avsnittet är 1 maj, så ni som inte har sett det än, passa på innan avsnittet försvinner.

I lördags åkte jag och min syster till Stockholm. Vi hade bestämt detta för flera månader sedan och nu var det helt plötsligt dags. Vi åkte buss dit i exakt samma buss som min syster åker till skolan i Eskilstuna med. Det var nämligen bussbolaget Axelssons vi åkte med och de erbjuder också studenter på Mälardalens Högskola gratis bussresor mellan studentstäderna.

 

Vi åt lunch på ett litet cafe på Drottninggatan och gick sedan in till bland annat vintagebutikerna Beyond Retro och Old Touch (som jag älskade), den jättestora butiken Urban Outfitters (som ligger i en gammal biograf där man nu kan köpa kläder, böcker och inredningsprylar). Vi hämtade också ut varsin gratis glass på Pressbyrån (de delade ut nästan 40 000 gratis glass i hela landet igår!) och köpte macarons (marängbeskvier) på Ladurée. Jag köpte några andra saker som jag kommer visa under nästa vecka.

När jag skapade den här nya bloggen så skapade jag även en portfolio på adressen carolinewm.blogg.se/portfolio. Här kommer jag publicera bilder, texter och annat som jag gör som jag vill visa upp.

 

Under min första praktikvecka på proAros, Västerås stad, fick jag skriva ett pressmeddelande som sedan skickades ut till pressen. I helgen publicerades det i Västerås Tidning. Det känns riktigt spännande att se text som jag själv har skrivit i en tidning.

På min gamla blogg berättade jag om att jag provat den nya yoghurtglassen Yollibox. Då provade jag den med naturell smak, nu har jag även smakat den med jordgubbssmak och den var ännu godare. Yollibox innehåller bara naturliga ingredienser, har en yoghurthalt på över 70% och låg fetthalt. Den är lite syrlig i smaken och kanske lite grynig i konsistensen, men jag tycker att det var jättegott! Förutom den naturella eller jordgubbssmaken så finns den även i mango och choklad. Det enda negativa med denna glass är att den är lite för dyr och att den kan vara svår att hitta (vi hittade den på Ica Maxi).

Jag har märkt ett mönster nu när jag har börjat praktisera. Jag går upp 05.15, gör mig i ordning och går iväg. När jag kommer hem på kvällen sätter jag mig vid datorn en stund och sedan äter mat. Efter maten knäpper jag på tv:n och tittar på Djurakuten på TV3 och virkar samtidigt. När programmet är slut, kl. 20.00, går jag och lägger mig. Och så ser mina dagar ut. Det går så fort och därför så vill jag ta i tag i min att-göra-lista på helgerna eftersom jag egentligen inte hinner göra så mycket mer på vardagarna. Jag försöker också sova längre på helgen men det är svårt när kroppen är inställd på att gå upp tidigt.