I onsdags fick jag ett paket. Det var från R.E.D.D. Free och innehöll en mascara från Oriflame (jag var ju på jakt efter en ny mascara), hipstertrosor från Bread & Boxers, en pillerask från Pronaxen, en hårmask från Maria Nila (som inte är godkänd enligt balsammetoden så jag kommer ge denna till mamma), ett armband från Indiska och till slut ett paket med tamponger.
Nu kan du köpa Pronaxen till 20% rabatt och fraktfritt på Apotea genom att där ange kampanjkoden "pronax20". Klicka här för att komma direkt till erbjudandet.
Vill du också få hem gratis tamponger? Registrera dig då på R.E.D.D Free!
De senaste veckorna har jag insett att det börjar bli kallare på morgnarna när jag tränar och jag vill fortsätta med promenader och joggingturer sen i höst också. Så jag har köpt lite nya träningstoppar. Först två jättesköna t-shirtar från Stadium, sedan två linnen, ett från Monki och ett från Vero Moda, och till sist två långärmade tröjor från H&M. Till dessa toppar brukar jag ha långa tajts när jag är ute och går eller joggar. Så nu känner jag mig redo för hösten och jag kommer inte behöva köpa träningskläder på ett bra tag.
Jag ska nu berätta en rolig historia men jag är inte säker på om den är rolig eller sorglig. Jag visste inte vilken kategori på bloggen som jag skulle lägga det här inlägg i, så det fick bli Övrigt, men det är inte var dag som det händer sådant som jag ska berätta om.
I onsdags fick jag ett brev från Arbetsförmedlingen, en kallelse till ett informationsmöte om ett praktikprojekt som heter YOU. Så här såg kallelsen ut, den såg väl ut som vanliga kallelser från Arbetsförmedlingen ser ut, förutom en liten sak. Det står inte vilken dag som detta informationsmöte ska ske, det står, som man kan läsa, att det ska vara kl. 11.00 men inte vilken dag.
Lite klantigt kan man ju tycka, Arbetsförmedlingen är ofta klantiga. Men det tar inte slut här. I går fick jag detta brev, ännu en kallelse, och nu blir jag nästan lite orolig. Jag trodde nu att jag skulle få ett brev där det stod vilket datum mötet är på, men det var det inte. Läs vad som står i kallelsen nedan.
Jag är alltså kallad till ett informationsmöte om bussutbildning och bussyrket. Jag kan efter mötet ha ett enskilt samtal om hur jag kan utbilda mig till busschaufför. Jag är utbildad informatör och jag är kallad till ett möte om hur jag kan bli busschaufför!? Numera tycker jag att Arbetsförmedlingen är ett skämt (eller det var en lögn, det har jag tyckt ett bra tag nu). Är de så dåliga på att uppfylla sitt syfte, att förmedla arbete, att de vill att utbildade informatörer ska ändra bana helt och utbilda sig till busschaufför? Är det sådan brist på busschaufförer, eller?
Jag kommer förmodligen få en förklaring från Arbetsförmedlingen (eller inte, det är väl vad jag tror i alla fall) om att det senare brevet skickats till fel person (det är väl det mest logiska förklaringen?) men då skulle jag protestera och säga detta: Detta är ju inte det första misstaget som Arbetsförmedlingen gjort för mig, det hör inte längre till ovanlighetens skull, det är snarare en vardag att de schabblar bort sig. Så det är ingen förklaring jag accepterar. Så det är ju inte så konstigt att Arbetsförmedlingen har ett dåligt rykte, det är ju ett rykte som de faktiskt förtjänar!
Nu börjar det trilla in höstfärger både i kläder och i inredning. På H&M Home är det mycket mörka färger, metall och mönstrat. Jag gillar ljusstakarna och de svartvitamönstrade filtarna.
Jag fick en musik-DVD i present när jag fyllde år. Det var Adeles konsert på Royal Albert Hall i London. Jag såg den när den visades på SVT får något år sedan, jag kommer inte ihåg exakt när det var. Efter jag såg konserten på tv så var det ett tag sedan jag lyssnade på hennes låtar men nu när jag har DVD:n så har jag insett att hennes låtar är riktigt bra.
Tre män i en båt, skriven 1889, handlar om tre medelålders män som gör en resa på floden Themsen. Berättaren ("Jag"), Harris, George och Harris hund Montgomery åker med en båt i floden och ska leva vildmarkslivet. De vet inte så mycket om sådant, men de vill komma ifrån storstadslivet och njuta av naturen. På resan råkar de ut för många tokigheter och hamnar i trubbel.
Jag har inte hunnit läsa så långt än så jag vet inte riktigt vad jag tycker om boken. Det är en riktig klassiker, man bör ha läst den, men än så länge känns den lite tråkig. Man följer några gubbar som delar med sig av gamla anekdoter och historier, och det märks att den är skriven för länge sedan. Vissa av skämten förstår jag inte, de är lite typisk torr brittisk humor. Jag får väl se hur det blir sed men jag har bestämt mig för att läsa ut den.
I fredags åt jag godis för första gången på säkert tre månader. Sedan jag börjat med GI-metoden har jag inte varit sugen på det alls och det kändes som att jag skulle kunna klara mig utan godis. Men.. sedan började jag fundera. Hur länge ska jag undvika godis, det kan ju inte hålla på hela livet? Någon gång borde jag väl få äta lite onyttigt, särskilt om jag är jättesugen på det? Det hände ju inget om man äter det sällan, eller hur?
Så jag åt några bitar choklad och efter det tyckte jag att jag hade förstört det. Jag hade varit så duktig hittills, stått emot sötsugen, tränat riktigt regelbundet och ätit bra mat, och nu hade jag förstört det. Så, i fredags eftermiddag började jag längta till måndag morgon. Varje måndag är en ny start: jag kan gå upp tidigt, gå en promenad i den friska luften, äta en nyttig och god frukost, göra något vettigt med min dag och känna mig nöjd med mig själv. I fredags kändes det som att jag hade förstört det, så jag ville börja om med en ny vecka.
Men sedan tänkte jag, varför längta till måndag, varför vänta till måndag? Varför inte börja om imorgon, lördag? Så på lördag morgon lagade jag en riktigt bra frukost, cyklade iväg med syrran till Friskis&Svettis, gick på ett yogapass, cyklade hem och kände mig stolt. Jag glömde bort hur jag kände mig i fredags efter att jag ätit chokladbitarna, nu var det en ny dag, en ny chans.
Måndagar är inte början på en vecka, det är inte den enda dagen man kan börja om, vara duktig och hälsosam. Varför vänta till måndag när det är en ny dag imorgon?
Det känns som att jag har kommit igång med träningen rejält nu. Tre veckor i rad har jag tränat riktigt regelbundet, förrförra och förra veckan blev det fyra gånger och denna vecka blev det tre gånger. Det är en bra förbättring om man jämför med att jag tidigare tyckte det var jobbigt att få till ett enda träningspass i veckan. Jag vill absolut fortsätta så här, det känns bra att äntligen orka träna regelbundet.
Det här är vad jag skulle vilja kunna göra så småningom
I veckan fick jag hem H&M:s höstkatalog. Nu är det snart slutet av augusti, snart höst. Jag tycker inte om när det blir kallare och sämre väder. Min favoritårstid är sommaren och sedan våren. Men modet på hösten är ganska fint. Jag gillar de mörka färgerna, stickade tröjor och halsdukar.
Fram till tisdagen den 27/8 kan man få 10% rabatt på hela sortimentet om man anger koden 0571 när man köper något på hm.com.
Förra onsdagen åkte jag och min syster till Torshälla som ligger en bit utanför Eskilstuna. Klockan 16.00 i Holmbergsparken anordnades nämligen matmarknaden Smakfullt med närproducerade kvalitetsprodukter. Lokala matproducenter sålde och delade ut smakprov av bland annat bröd, ost, marmelad, saft, kött- och charkprodukter, ägg och mycket mer.
Vi köpte ett bröd gjort av Printz bageri och deras stånd var nog det mest populäraste av alla på markanden, kön var lång. Vi gick sedan en promenad genom parken, tittade på skulpturen Saxofonisten och Tors bockar, gick vidare till Torshälla centrum för att sedan gå tillbaka till bilen.
Förra helgen planterade jag om mina paprikaplantor. De har vuxit otroligt mycket nu i sommar och nu hade de faktiskt vuxit ur de små krukorna de stod i. Det har börjat växa riktiga paprikor, den största har till och med blivit lite gul, och de är ganska tunga, så plantorna lutade. Det var dags att göra något åt saken. Nu står de i större krukor med tjockare pinnar som stöd. Det känns riktigt roligt att odla riktiga paprikor, snart är det väl dags att skörda dem.
Jag brukar ofta titta på videosar på Youtube för att få inspiration. Det blir ofta videosar där tjejer sminkar sig, ger tips och pratar om smink och mode. Jag vill dela med mig av de fjorton Youtube-kaneler som jag gillar bäst, så här kommer de sju första (de andra sju kommer i ett annat inlägg).
Förra onsdagen gav jag och min syster oss ut på en joggingtur före frukost. För min del kändes det riktigt bra och när vi kom hem igen var jag riktigt hungrig så jag ställde mig och stekte pannkakor utifrån ett recept från Fitspooration. Jag toppade pannkakorna med en kiwi, en nektarin, lite frysta jordgubbar och naturell yoghurt. Till det blev det ett glas apelsinjuice.
Vanliga pannkakor och plättar innehåller ju oftast vetemjöl och jag försöker undvika det nu när jag äter enligt GI-metoden. I det här receptet mixar man havregryn och använder det som mjöl istället.
Ca 6 st havreplättar/pannkakor
1 dl mixade havregryn
1 tsk bakpulver
1 ägg
2 msk havreflingor
1 dl mjölk
1 tsk vaniljsocker
Blanda torra ingredienser i en bunke. Tillsätt ägg och mjölk och blanda. Häll lite smör i en stekpanna och lägg i lite smet, inte för mycket, de blir degiga om de är för tjocka. Stek på medelvärme tills de börjar bubbla, då är det dags att vända på dem.
Förra onsdagen sprang jag och min syster en sträcka på 3 km i skogen före frukost. Jag hade bestämt mig innan - jag ska orka springa hela sträckan utan att sakta ner och börja gå. Så vi sprang riktigt sakta för att kunna orka springa hela sträcka. Det var 12 °C ute och klockan var strax före 08.00. Jag hade på mig ett par knälånga tights, en rosa t-shirt (jag köpte den förra veckan), en sport-bh, mina Adidas-skor och en klocka för att se hur lång tid vi sprang.
När vi hade sprungit ca 2/3 av sträckan kände jag mig fortfarande full av energi. Det var jobbigt i början men nu började andningen lugna ner sig och det var inte alls lika jobbigt. När vi sprungit i princip hela sträckan, det var ca 100 meter kvar till vårt hus, då bestämde jag mig för att spurta. Jag var sugen på att bara springa jättefort så jag gjorde det. Det kändes så bra efter den joggingturen - jag var riktigt stolt eftersom det var första gången i år som jag lyckats springa hela sträckan. Det är nog så jag vill att det ska kännas efter varje träningspass. Jag vill inte känna mig helt slut, då kommer jag tappa lusten att ge mig ut i spåret igen.
Förra veckan åkte jag och syrran ner till stan för att bland annat leta efter träningskläder. Jag hittade några sådana men även andra kläder. Vi hade siktet inställt på färgglada kläder, jag har väldigt många gråa klädesplagg i min garderob, så nu var det färger som gällde. Jag köpte en mörkgrön tunn jacka med nitar, en svart jacka, en vanlig grå t-shirt (jag har många gråa plagg men ingen vanlig t-shirt), en mörkblåmönstrad tröja och en klänning. Tre av plaggen köpte jag på rea så det blev inte så dyrt. Nu tycker jag att det var tur att jag sorterade i min garderob tidigare i sommar för annars hade jag nog inte fått plats med dessa plagg.
Det här ljuset fick jag av min syster i födelsedagspresent. Det är ett Yankee Candle som doftar citron, äpple, lavendel och lilja. Det här ljuset heter Fluffy Towels och det är något speciellt med den doften. Det luktar så friskt, så naturligt. Det var ett tag sedan jag tände ljus, det beror väl på att det är så ljust nu när det är sommar, jag tänder mer när det blir höst och mörkare. Tidigare har jag haft vanliga små doftljus som luktar vanilj och några som luktar kanel men det här luktar nog godare.
Nu i somras började en ny tv-serie sändas på Netflix, Orange Is The New Black. Jag har ingen aning om vad den handlar om, förutom att den utspelar sig i ett fängelse. Jag är egentligen inte så intresserad av själva serien utan av en speciell låt som spelas i serien, nämligen You've Got Time. Det är Regina Spektor som har skrivit låten och sjunger och jag gillar verkligen henne. Det låter lite annorlunda jämfört med hennes tidigare låtar och jag tycker att det är roligt när artister gör låtar som inte riktigt är deras stil.
De här nio produkterna har jag verkligen älskat nu i sommar. Jag sminkade mig mindre när det var så varmt, mest puder och rouge. Jag använda duschkrämen som luktar jättegott av kokosnöt och parfymen som luktar naturligt och fräscht. Jag började använda läppstiftet igen efter att det legat i lådan i nästan ett år. Det var det allra första läppstiftet som jag började använda när jag började sminka mig på allvar. Jag har också försökt sköta om mina naglar, händer och fötter med nagelolja, handkräm och body butter. Till sist skulle jag inte ha kunnat klara mig utan mina solglasögon, jag blir ganska lätt bländad ute när solen skiner.
Måndag igen. Nu är det snart slutet av augusti, skolan börjar och många börjar jobba igen... utom jag. Jag fortsätter söka jobb, både här i stan och i andra städer. Men nu har jag också börjat skicka in spontanansökan direkt till företag där jag vill jobba. Det känns lite läskigt att marknadsföra sig på det sättet men jag tror faktiskt att det är större chans att få jobb så än att skicka in ansökan till tusen jobbannonser.
Första gången i sommar som jag lyckades springa hela sträckan!
Torsdag 15/8
Yoga - 19:40 min.
Lördag 17/8
2,7 km löpning före frukost - 25:51 min.
Det här är andra veckan i rad som jag tränat vid fyra tillfällen. Jag vet inte vad det är men det har känts så enkelt att träna och jag har verkligen känt mig sugen att röra på mig varje dag. Det kändes särskilt bra efter joggingturen i onsdags, inte alls så jobbigt som det känts förut.
Jag har aldrig tidigare tränat fyra gånger på en vecka, det blev som mest två gånger, så nu vill jag inte börja för hårt. Förut har jag fått träningsvärk efter varje träningspass och då har det dröjt längre tills nästa pass men nu har jag tagit mig tid att stretcha efteråt för att undvika alltför mycket träningsvärk.
Nästa vecka planerar jag att variera träningen mer, inte bara koncentrera på kondition utan få in ett styrketräningspass också.
Förra helgen såg jag den här filmen på tv, Revolutionary Road. Leonardo DiCaprio spelar Frank och Kate Winslet spelar hans hustru April. Det unga paret flyttar till en villa i en förort. Han åker in till storstan och jobbar med ett jobb han inte tycker om och hon viker tvätt och uppfostrar barnen - de gör det som män och kvinnor ska göra. Men de vill mer. De planerar att flytta till Paris, de är ju annorlunda än alla andra, de har drömmar och vill inte vara vanliga människor som bara lever vidare i livet som inte gick som de planerade. Men drömmar förändras. Efter perfekta femtiotalsfrukostar, flera våldsamma bråk och otrohet inser de att det inte hjälper att drömma. När paret strävar åt olika håll bryter helvetet loss. En oönskad graviditet, en chans till befordran och en insikt om att de kanske inte är så speciellt unika gör att parets öde blir allt annat än vad de hoppats på.
Det är April som är huvudpersonen i den här filmen, enligt min mening. Det är hon som håller kvar vid drömmen om ett nytt liv i Paris, även när hon insett att det aldrig kommer bli verklighet. Det är hon som vill förändras mest, komma bort från hemmafrulivet där man aldrig utvecklas, aldrig får göra det man själv vill. Kate Winslet vann en Golden Globe för rollen som April och det kan man nästan kunnat gissa redan när man ser filmen. Leonardo DiCaprio är också duktig i rollen som Frank, han vill ta hand om sin fru när de inser att livet inte är som de vill.
Har ni inte sett Revolutionary Road tidigare, så gör det!
Den här boken fick jag i födelsedagspresent och jag läste ut den för några dagar sedan.
Den utspelar sig 1946 när Henry flyttar tillsammans med sin fru Laura och deras döttrar till en bomullfarm i Mississippideltat. För Laura, som växte upp med rinnande vatten, elektricitet och andra moderniteter, blir det en chock och besvikelse att nu bo i ett trähus och gå omkring i gyttja. Lauras stränga och rasistiske svärfar följer också med och gör livet svårt för Laura. Efter krigets slut återvänder två unga män från Europa för att hjälpa till med arbetet på farmen. Jamie är raka motsatsen till sin äldre bror Henry. Han charmar sin omgivning men förföljs av plågsamma minnen från kriget. Ronsel, äldste sonen till de svarta dagverkarna som bor på farmen, återvänder från kriget som en hjälte bara för att konfronteras med ett långt farligare motstånd: den djupt rotade rasismen hos hans egna landsmän. Den osannolika vänskapen mellan de två unga männen kommer att dra in dem alla i en förgörande tragedi.
Jag gillar tiden när handlingen utspelar sig, runt andra världskriget, det var annorlunda då. Jag upptäckte snabbt att det här skulle bli en bok som jag gillar. Boken har sex olika berättarröster och man tappar aldrig bort sig, det brukar vara ett problem för mig när det finns många karaktärer att hålla reda på. I börja presenteras man för miljön och karaktärerna och jag funderade senare på när det skulle börja hända saker. Sedan helt plötsligt så kommer det, tragedin.
Jag gav den här boken fyra poäng på Boktipset. Boken tar upp rasism, fattigdom, kärlek och spänning. Jag önskar bara att den kunde vara lite längre, boken är en riktig tunnis.
Jag och min syster gick en runda på stan i måndags och vi stannade till vid ett café för att äta lunch. Jag är rätt dålig på att dricka över huvud taget så jag ville inte köpa en stor läsk, jag valde istället en liten Festis. På menyn stod det Festis, men drickan jag fick var i själva verket av märket Smakis. Visst, båda är måltidsdrycker i små tetraförpackningar men det är olika märken, en Smakis är inte en Festis.
Vi började då diskutera de här med att märken på produkter kan bli det allmänna ordet för liknande produkter. Lypsyl till exempel. Det finns bara ett Lypsyl och det är originalet. Men många kallar andra sorters läppbalsam för lypsyl. Det är samma sak med Jeep-bilar. Det finns ett märke som heter Jeep men det är lätt hänt att man kallar liknande bilar för jeep.
Jag kan bara komma på de här tre exemplen, Festis, Lypsyl och Jeep men det skulle var roligt att få höra om ni kan komma på fler för det finns säkert många fler.
Vi har en burk jordnötssmör i kylskåpet som jag och min syster försöker äta upp. Vi var nyfikna på jordnötssmör, vi har läst många bloggar och många verkar tycka om det. Så vi köpte Green Choice ekologiska jordnötssmör med 99,3% jordnötter i. Jag blev dock lite besviken, det har en konstig eftersmak. Så nu försöker vi äta upp den fort även om det inte är så jättegott. Jag hittade ett recept på jordnötskakor på bloggen Söta saker som jag bestämde mig för att prova och jag lade också till vit choklad som jag tyckte passade bra med jordnötter.
Kakorna blev riktigt goda och knapriga. Jordnötssmörssmaken blandades ut och det blev ingen sådan där konstig eftersmak. Farinsockret gör också att det får en lite knäckig smak. Jag kommer spara det här receptet, även om jag inte gillar jordnötssmör så mycket.
Ca 12 (stora) kakor
2 ¾ dl vetemjöl
½ tsk salt
1tsk bakpulver
Drygt 1 dl socker
Drygt 1 dl farinsocker
Drygt 100 g smör
Drygt 1 dl jordnötssmör
1 ägg
1 tsk vaniljsocker
Några rutor vit choklad
Blanda socker, farin, smör, vaniljpulver och jordnötssmör. Vispa i ägget. Blanda mjölet med salt och bakpulver och rör i. Hacka den vita chokladen i små bitar och blanda i. Forma till små bollar och lägg på plåt med bakplåtspapper. Platta ut bollarna med en gaffel så att de blir randiga. Grädda i 190-200 °C mellan 8 och 10 minuter.
Ni kanske har märkt att jag på sistone har skrivit lite mer om träning och hälsa här på bloggen. Jag har ju börjat äta enligt GI-metoden och tränar nu oftare än förut och då känns det naturligt att också blogga om det. Jag har därför skapat en ny kategori, Träning och hälsa, där jag kommer publicera alla dessa inlägg.
Jag har de senaste två veckorna haft en sådan lust att träna ofta och det har jag ju också gjort. Genom den nya bloggen hoppas jag bli ännu mer peppad att blogga om min träning. Jag kan gå tillbaka i arkivet och se vilka framsteg jag har gjort och vill inspirera andra till träning. Så om träning intresserar dig, gå in och läs mina inlägg.
Idag släpps den nya IKEA-katalogen. Det är en sak som jag och min syster ser fram emot varje år, det är roligt att bläddra och få inspiration. Katalogen ger ut i 44 länder världen över och nu kan man även läsa den på engelska på denna sida, ett tips för er som ännu inte fått katalogen hem i brevlådan. Det nya temat är "Alla stunder räknas" och här finns inspiration för hemmets alla rum. Det blandas stilar så att alla hittar något att tycka om.
När jag fyllde år i början av augusti åkte vi till Qvartinge Antik och jag fick bland annat en kjol därifrån som present. Den kjolen hade resår i midjan som var gammalt och slappt så nu i helgen lade jag in ny resår så att den passar mig. Så här gjorde jag det.
Först tog jag fram lite resår, en sax, tråd, en nål och en sprättare.
Så här ser kjolen ut. Gulbeige med blommor i rött och blått. Den är jättelång, har knappat fram och resår baktill i midjan.
Jag vände ut och in på kjolen och sprättade upp sömmarna där resårbanden började så jag kunde hitta de gamla resårbanden. Jag sydde ihop dem lite slarvigt med ny resår och drog sedan sakta igenom den gamla resåren på andra sidan. Och så enkelt var det. Sedan sydde jag såklart nya sömmar rakt igenom resårbanden så de sitter fast.
Och så här ser kjolen ut. Med på bilden är också katten Kajsa som inte ville sluta puffa på mina ben, hon verkade gilla kjolen också. Kjolen kostade 20 kr på Qvartinge Antik och resåren kostade 21 kr, allt annat hade jag hemma sedan tidigare. Så en ny kjol för 41 kr är inte så illa!
Den här katten har jag och min syster träffat på nu i sommar i princip varje gång vi cyklat eller gått igenom skogen som ligger precis där vi bor. Det är en hona och hon är verkligen jättestor. Vi funderar på om hon faktiskt är en vildkatt och bor i skogen eftersom hon inte har ett halsband och vi ser henne där så ofta. En dag när vi gick en promenad i skogen så stannade vi för att klappa henne. Hon stannade inte för att bli klappad så länge, hon bara vandrade vidare förbi oss. Hon har ett speciellt utseende som ni kan se med en strimma vitt precis ovanför nosen. Vi funderade igen om hon var en vildkatt eller om hon bor någonstans och har rymt. Någon kanske saknade henne.
Så jag googlade lite och hittade en ideell förening här i stan som har till uppgift att hjälpa övergivna och hemlösa katter till kärleksfulla hem. Jag vill skaffa en katt senare i livet så det här kan ju vara ett sätt. På deras hemsida hittade jag en efterlysning på en katt i området där vi bor som faktiskt stämde in på den här kattens utseende. Jag mejlade kvinnan som skickat in efterlysningen, bifogade dessa bilder och frågade om det var hennes katt. Det var det tyvärr inte, men för att ögonblick kändes det faktiskt riktigt roligt att få kunna hjälpa till, även om det inte var hennes katt. Vi vet ju fortfarande inte om katten faktiskt bor i skogen eller inte, men det känns roligt när vi träffar på den.
Jag har under säkert ett års tid använt Isadoras Big Bold mascara när jag sminkar mig. När jag först började använda den gillade jag den jättemycket, ögonfransarna blev jättelånga jämfört med tidigare mascaror jag använt och jag gillar borsten, det är verkligen gigantisk. Men när den började torka lite i tuben så blev det riktigt krångligt att lägga på mascaran, det blev klumpar och såg inte snyggt ut. Jag måste nu borsta igenom fransarna med en ren mascaraborste efter att jag lagt på mascara för att fransarna inte ska se ihopklistrade ut. Sedan försvinner det ju färg när jag borstar igenom så då lägger jag på mer mascara men då blir det mer klumpar...
Så jag letar just nu efter en ny mascara. Jag har verkligen ingen lust att dyka ner i mascaradjungeln och hitta den perfekta mascaran (finns det ens någon sådan?) så jag undrar om ni har några tips på bra mascaror. Den ska ge långa fransar men främst volym, fyllighet och inte klibba ihop ögonfransarna. Jag funderar på MaxFactors False Lash Effect, den har fått bra recensioner och den säljs just nu för extrapris. Eller så köper jag helt enkelt en ny av Isadora Big Bold eftersom jag gillade den först.
Jag hörde talas om den här filmen när den hade biopremiär i USA och hur mycket jag än letade så kunde jag inte hitta ett datum när den skulle ha biopremiär här i Sverige. Jag vet inte ens om den har gått på bio, men jag såg den på tv i helgen i alla fall. Filmen är baserad på Stephen Chbosky roman med samma namn och författaren skrev också filmmanuset och regisserade filmen.
The Perks of Being a Wallflower handlar om Charlie som ska börja sitt första år i high school. Han är blyg och har inga vänner och hans plan är att förbli ouppmärksammad. Han inser sedan att det skulle vara bra att ha några vänner så när han träffar Patrick och hans styvsyster Sam känner han för första gången på länge hur det känns att inte vara ensam. Han upplever vänskap, kärlek, sin första kyss, svek, slagsmål och många oförglömliga stunder. Filmen utspelar sig i början av 1990-talet, ungdomarna har tegelstenstora mobiltelefoner, skriver på skrivmaskiner och spelar in blandband på kassettband åt varandra. Charlie trivs i sin nya grupp men han tänker hela tiden på en händelse som har med hans döda moster att göra.
Jag gillade verkligen den här filmen. Det var spännande att se Emma Watson, som var med i Harry Potter-filmerna, att spela en modern (om man nu ska kalla 90-talet för moden tid) tjej som har vanliga problem. Egentligen så gillade jag ju faktiskt alla huvudkaraktärer. Jag tror att många kan känna igen sig i att ibland vilja vara osynlig för att i andra stunder göra vad som helst för att få uppmärksamhet. Trots att man ingår i en gemenskap med vänner som är lika som en själv så har man ändå vissa saker man vill hålla för sig själv och alla har egna problem att handskas med. Filmens budskap är nog att det är lättare att handskas med problem om man omger sig mer personer som förstår att det är jobbigt istället för att låtsas som att allt är okej.
Jag fick sex stycken böcker i födelsedagspresent så nu har jag många böcker att läsa, men här kommer tre som jag snart tänker låna på biblioteket.
Först är det The Copywriter's Handbook av Robert W. Bly. Boken beskrivs som en klassisk guide till copywriting och anses vara en passande bok för alla som skriver, vare sig det handlar om copywriting, reklam, journalistik eller författande. Jag tror att jag kan få nytta av den här boken nu när jag söker jobb men också när jag skriver mer privat.
Retro Stockholmav Fredrik Kullberg innehåller tips på fina hus, vintagebutiker, biografer,krogar m.m. där tiden ser ut att stå stilla. "Boken avslöjar en hemlig värld av fascinerande tidsfickor mitt i den moderna huvudstaden, där vem som helst kan få känslan av att stiga in i en film i Technicolor från 1958."
Projekt Rosie av Graeme Simsion verkar vara en rolig bok som handlar om en 40-årig man som tycker att det är dags att gifta sig. Han gör en lista över hur hans framtida hustru ska vara och ger sig ut på jakt. Till slut hittar han den perfekta kvinnan. Mannen börjar släppa på sina strikta rutiner, trista tillvaro och inser att kan inte kan hitta kärlek med hjälp av vetenskapliga tester.
Torsdagen den första augusti åkte jag och min syster till Skultuna Mässingsbruk. Vi gick först en tur runt Svartån, tittade in på Iittala Outlet, Mässingsbruket och Fabriksbutikerna och gick upp för backen till den lilla loppisen som ligger där i en röd lada. Till slut fikade vi på å-cafet där vi satte oss så vi hade utsikt ner mot ån. Vattnet var så klart att vi såg en snok och flera fiskar som simmade runt. Det var en bra dag. Jag hade först tänkt att vi skulle cykla till Skultuna men det skulle bli en sträcka på över 2 mil, så det var skönt att vi tog bilen eftersom det var så varmt.
Abba har kommit ut med en serie såser och grytor för lax som de kallar Middagsklart. Beroende på vilken smak man väljer så värmer man antingen såsen i en kastrull och sedan lägger i lax i små bitar eller så blandar man såsen och laxbitarna och ställer in i ugnen. Det finns fler smaker än de som är med på bilden ovan. Produkterna är utvecklade för att passa till lax och torsk och är helt fria från tillsatser.
Jag har provat tre av dem, Mild Thaigryta, Sydfransk gryta och Citron- och dillsås. Favoriten är nog den sydfranska grytan. Thaigrytan var lite väl stark och citron- och dillsåsen smakade lite väl mycket citron. Jag kan tänka mig att detta är ett bra alternativ för småbarnsfamiljer som inte alltid hinner laga riktig mat. Det är egentligen bara att skära lax i småbitar och blanda med såsen/grytan så sköter den sig själv. Jag tycker det passar bäst med potatis eller ris och en grönsallad till.
I torsdags var den en månad sedan jag började med GI-metoden. Jag försöker undvika bröd till frukost. Pasta äter jag fortfarande men i mindre mängd. Jag trodde först att pasta hade högre GI-värde än potatis så jag bytte ut pasta mot couscous men det är potatis som har högre GI, så pasta fungerar fortfarande. Jag har inte ätit "riktigt" godis på säkert 2 månader. Naturgodis med nötter och torkade bär har jag ätit några gånger men väldigt sällan. Av någon anledning så är jag inte alls sugen på sötsaker. Vanlig glass har jag slutade jag äta för länge sedan, nu blir det istället yoghurtglass någon gång på helgen.
Den här veckan har jag också tränat mer än jag brukar. Förut kunde jag känna mig riktigt stolt om jag lyckades träna en gång i veckan, men från i söndags till nu i fredags så tränade jag fyra gånger, så nu är jag riktigt stolt över mig själv. På promenaderna har jag gått i mina Easytone-skor som förut gav mig jättemycket skoskav, men nu testade jag att ta ut sulorna så fötterna hamnade längre ner och det hjälpte. Totalt har det blivit 2 ½ timmes träning under denna vecka, en stor förbättring jämfört med att jag förut bara brukade träna ett 20-minuterspass i veckan.
Lördag 4 augusti - 2,7 km promenad före frukost på 27,53 minuter
Tisdag 6 augusti - Cyklade till stan och hem, totalt 10,6 km på 44,17 minuter
Onsdag 7 augusti - 3,0 km promenad före frukost på 35,58 minuter
Torsdag 8 augusti - Pilates enligt Blogilates på Youtube 37,46 minuter
Jag följer några Youtube-kanaler för att få inspiration till träning och mat. Här är de jag tycker mest om:
Jag fick denna av min syster i födelsedagspresent. Det är en förvaringslåda i plast med små sektioner att ställa saker i. Jag brukar nämligen förvara de produkter som jag använder varje dag i en låda i sängbordet men nu ser det mycket trevligare ut. Jag ställde några sminkborstar, deo, handkräm, nagelfil och nagelolja, en miniparfym, basnagellack, läppbalsam och lite tops i lådan. Lådan kommer från Åhlens och finns i olika storlekar och former. När jag nu vill ha mina grejor är det bara att lyfta fram lådan från sängbordet istället för att börja rota.
Det här är klänningen som jag köpte på Lata Pigan i Vela, Hummelsta. Det är en bomullsklänning från 1940-talet. Den har vita knappar, små puffärmar, en lite annorlunda bred midja och en lite längre veckan kjol. Jag betalade 500 kr för denna klänning och det tycker jag att den är värd, den är ju ca 70 år gammal och i perfekt skick. Det var det allra första riktiga vintageplagg som jag köpt men jag hoppas att det inte blir det sista. Jag har sedan tidigare två klänningar som jag köpte på en bloppis (=loppis på en blogg) men de är lite nyare, från 1970-talet, jag tycker inte riktigt att det är vintage.
I lördags fyllde jag som sagt år. Vi åt frukost i lugn och ro och sedan sade pappa helt plötsligt att vi skulle iväg på en utflykt. Jag fick inte veta vart vi skulle men jag skulle gissa det senare när jag kom på det.
Vi åkte först till Qvartinge Antik som ligger inte så långt ifrån Mariefred. Det visade sig att familjen läst mitt blogginlägg om att jag vill gå på loppis oftare. När vi gick in här sade pappa att om jag hittade något som jag ville ha så skulle jag få det som en present. Alltså den här ladan är fullproppad med prylar, möbler, porslin, böcker och mycket mer. På första våningen finns det mest riktigt gamla möbler och ett rum med bara sextio- och sjuttiotals-prylar. På andra planet finns lite allt möjligt, jag såg bland annat en sextiotalstv. På den översta våningen (som var stekhett, det var säkert lika varmt som i en bastu!) fanns det som man kanske skulle kalla för skräp men också lite kläder. Jag hittade i alla fall två saker som vi köpte. Jag rekommenderar verkligen alla som är intresserade av vintage- och second hand-prylar att åka dit, det finns jättemycket!
Det blev lunchdags och vi åkte till Taxinge Slott som inte ligger så långt därifrån. Slottet är känt för att ha norra Europas största kakbord med tårtor, kakor och smörgåsar, vi räknade till 50 olika sorter. Istället för lunch så köpte vi alltså fika. Jag tog en morotskaka, ett chokladkex och någon slags hallongrotta. Det var så varmt, vi åkte dessutom i en bil som inte har fungerande luftkonditionering...
Efter den något söta lunchen åkte vi vidare mot Strängnäs hamn där vi tog varsin glass. Återigen var det väldigt varmt men vi lyckades till slut hitta skugga under ett stort träd. Vi satt där och åt våra glassar medans vi tittade på när en inkommande båt försökte styra in till sin "parkeringsplats", han fick försöka många gånger. Till sist åkte vi till Lata Pigan i Vela utanför Hummelsta, det var ändå på vägen hem. Jag visade resten av familjen stället där jag köpte min blå 40-talsklänning. Sista bilden föreställer vad vi köpte på Qvartinge Antik: En blommig kjol och en gammal fotoram, totalt 40 kr.
När vi kom hem lagade vi mat, lasagne, åt kladdkaka med jordgubbar och glass till efterrätt och jag öppnade mina presenter. Vi har som tradition i familjen att vi inte blir väckt på morgonen och får presenter utan vi sparar det till senare på dagen. Och det var min (varma) födelsedag.
Ända sedan vi åkte på semester till Gotland har jag börjat använda mindre smink nu på sommaren. När jag skulle packa väskan så tog jag med mig ganska få sminksaker, i princip bara ögonbrynspenna, puder och färgat läppbalsam, för att det skulle ta så lite plats som möjligt i packningen. Jag hade verkligen ingen lust att sminka mig massor när det skulle vara varmt. Nu när vi kommit hem och jag ska ut någonstans och känner för att sminka mig så är det dessa saker jag brukar använda. Det är färre än vad jag annars använder, se här, men jag har nog upptäckt att jag inte behöver mer.
Nu i sommar har SVT sänt ett maraton av den brittiska tv-serien Land Girls. Den första säsongen började sändas 4 maj och handlade om fyra unga kvinnor som under andra världskriget utkvarteras till ett gods på landsbygden för att göra sin plikt som civilister i Women's Land Army. Vi fick lära känna Bea, Annie, Joyce och Nancy som hade olika bakgrunder och lämnat storstaden av olika anledningar. I den andra säsongen som började sändas 15 juni kom det en ny tjej, Connie till gården. Hon tar med sig ett förflutet som hon helst vill glömma men när en man dyker upp inser hon att hon måste ta tag i det.
Nu på lördag den 10 augusti kl. 18.10 börjar den tredje säsongen sändas. Herrgården förvandlas till ett militärsjukhus, en gammal flamma till en av tjejerna dyker upp och skapar problem och ytterligare en ny tjej, Iris, kommer till gården för att arbeta.
I lördags fyllde jag år och jag fick bland annat sex st böcker i present (jag glömde fota den sjätte som ligger på mitt sängbord, jag har precis börjat läsa den, Mississippi av Hilary Jordan).
Först En välbevarad hemlighet av Kate Morton. Jag gillar hennes böcker, de utspelar sig ofta förr i tiden, runt krigstiden och är både romantiska och spännande. Den här handlar om en ung tjej som bevittnar en fasanfull händelse och som senare i livet bär en mörk hemlighet som hon måste ta itu med.
Den osynliga bron av Julie Orringer utspelar sig i Paris precis när andra världskriget bryter ut. Den handlar om en ung arkitektstudent som blir kär i en balettskolelärare. Till slut bryter kriget ut och paret och deras familjer kämpar för sin överlevnad.
I Berättelsen om Pi av Yann Martelfår man följa en sextonårig indisk pojkes överlevnad efter att båten han, hans familj och deras exotiska djur färdades på åker ner i djupet. Tillsammans med en tiger, en zebra, en orangutang och en zebra tillbringar han nätterna i en livbåt. Han hinner tillbringa lång tid att fundera över livet samtidigt som han upplever ensamheten.
Himlens fånge av Carlos Ruiz Zafón är fortsättningen på Vindens skugga. Här träffar vi åter De bortglömde böckernas gravkammare, Daniel och Fermín som driver en bokhandel tillsammans och spänningen. I slutet av 50-talet kommer en man in och vill köpa en värdefull bok och en hemlighet som legat begravs i mer än 20 år avslöjas.
I Drömbokhandeln av Laurence Cossé får vi följa ett par som öppnar en bokhandel som blir en succé. Men så börjar problemen med anonyma hot och negativa kommentarer om bokhandeln på internet det blir tydligt att parets dröm om en fantastisk bokhandeln kommer bemötas med avundsjuka och våld.
En dag för ungefär 3 ½ vecka sedan åkte jag och min syster på en liten roadtrip. Just den här dagen var det jättevarmt (eller det var det nog hela den veckan) och luftkonditioneringen i vår bil fungerar inte, så vi körde med rutorna nervevade.
Vi började med att jag körde till Lata Pigan som är två lador fyllda med vintage- och second hand-prylar. Lata Pigan ligger i Vela som ligger en bit utanför Hummelsta, här med andra ord. Jag hade läst Emelies blogginlägg om Lata Pigan och blivit riktigt överraskad. Vi har kört denna väg till Strängnäs många gånger och det var först nu jag fick veta att den fanns.
Det fanns alltså två lador med två plan vardera med kläder, porslin, väskor, möbler, massor av lampor m.m. Jag såg många fina saker men jag tyckte att det var lite väl dyrt. Jag provade däremot två klänningar, en ljusblåmönstrad från 50-talet och en mörkblåblommig från 40-talet (den köpte jag faktiskt, ska visa bilder på den senare). Allt som allt blev jag imponerad av Lata Pigan. Vi var där i nästan en timme och kollade runt. När vi sedan skulle köra vidare var bilen kokhet eftersom den stått i solen hela tiden.
Jag använde en ny väska för första gången. Eller den är inte ny, den är riktigt gammal men jag har fått den och använde den för första gången, i alla fall. Och solglasögonen åkte med, jag kan nog inte vara ute i solen utan dom, kan knappt se något alls annars. Vi åkte sedan från Vela till Marieberg Galleria i Örebro. Det blir en resa på 13 mil (om jag räknat rätt). Fast vi stannade på Max och åt lunch först. Vi blev inte så imponerade av Marieberg Galleria, det var stort men det fanns inte så jättemånga affärer som vi var intresserade av. När vi skulle åka hem så bytte vi plats, så min syster körde hem.
Förra veckan gjorde jag egen granola. Granola är i princip som müsli med nötter, havregryn och frön fast man rostar det i ugnen så det blir små krispiga klumpar. Jag har gjort det två gånger tidigare och det har egentligen bara blivit perfekt den första gången. Jag har de senaste gångerna ersatt äppeljuicen i receptet med vatten så det kan ju bero på det. Så jag skulle rekommendera att man använder originalreceptet nedan, som jag själv hittade på i julas. Om det är något man tycker är extragott eller extraäckligt så kan man ju självklart ta mer eller mindre av det.
2 dl havregryn
½ dl kokosflingor
1 dl hackade nötter t.ex. mandlar, hasselnötter, cashewnötter eller valnötter
½ dl koncentrerad äppeljuice
½ msk malen kanel
1 tsk flytande honung
1 msk farinsocker
2 msk russin
1 msk pumpakärnor
2 msk sesamfrön
½ msk mandelspån
Ev 4 msk torkade frukter (t.ex mango, ananas och papaya)
Sätt ugnen på 150 °C. Blanda havregryn, kokosflingor och nötter i en skål. Blanda äppeljuice, kanel, honung och farinsocker i en annan skål. Ringla äppeljuiceblandningen över havregrynblandningen och blanda väl. Lägg detta på en bakplåtspappersklädd plåt och ställ in i ugnen i 10 minuter. Ta ut plåten och vänd på granolan med en stekspade, ställ in i ugnen igen i ytterligare 10 minuter. Ta ut den och låt svalna. Blanda med övriga ingredienser och häll i en lufttät burk (t.ex. en ren, torr och självfallet tom syltburk), förvara torrt och svalt.
Den torkade frukten kan göra att granolan blir mjuk, så jag brukar skippa den och hälla över direkt när jag vill äta granolan istället.
Om ni klickar på "Portfolio" i menyn här ovan kommer ni till min portfolio. Här har jag lagt upp exempel på texter, bilder och annat som jag vill visa andra. När jag söker jobb brukar jag länka till portfolion för att ge exempel på mitt arbete. Nu under våren/sommaren har jag uppdaterat portfolion lite. Under kategorin Foto & bildredigering har jag lagt upp några bilder, bland annat på mig själv, och under kategorin Texter har det kommit upp bland annat pressmeddeladen som jag skrev under min praktik i våras. Gå gärna in och kika!
Jag vet, jag bloggar om mina paprikaplantor ofta nu, men nu händer det verkligen saker med dem så fort jag vänder ryggen till. De är riktigt törstiga i den här värmen och det är nog den ökade mängden vatten som gör att de växer så det knakar. Jag har en stor paprika, en mindre (översta bilden) och en pytteliten (mellersta bilden) på gång. Jag tror att jag har blivit proffs på att pollinera paprika, jag vill inte skryta eller så, men det har lyckats varje gång!
Jag har två krukor stående i badrumsfönstret, de är de största plantorna. Jämför med bilderna i detta inlägg, tagna i början av maj. De är säkert mer än en meter höga, men de har inga små paprikor på gång. Sedan har jag fyra krukor med paprikor i köksfönstret. Där finns det alltid någon blomma som blommar och är redo att pollineras. Jag tror nu att alla paprikaplantor behövs planteras om till större krukor, de är tunga och börja luta lite, särskilt de plantor med paprikor.
För någon månad sedan ungefär åkte jag, pappa och min syster till Stockholm. Jag och min syster shoppade lite och gick sedan in i några vintagebutiker. Jag gillade båda butikerna så nästa gång vi åker in till Stockholm ska jag nog gå dit igen.
Först Beyond Retro på Drottninggatan, kanske den mest kända vintage/second hand-butiken i Stockholm. Här finns både tjej- och killkläder, accessoarer, skor och annat. Butiken ligger en trappa ner och jag gillar mest det främre rummet med bara klänningar i olika färger från olika årtionden. Här hittade jag en vit klänning med grönt mönster som jag provade men den var tyvärr för stor. I resten av butiken finns mycket nyare kläder, mycket från 80- och 90-talet. Jag är inte intresserad av sånt så där tittade jag inte så noga.
Sedan gick vi ändå upp till Observatorielunden, till Upplandsgatan 43, där Old Touch ligger. Här finns saker från 1900-talets början till och med 1970-talet. Inget från 80- eller 90-talet, med andra ord. Det första jag sade till min syster när vi klev in här var att det ser ut som ett museum. Det står gamla byråer med glas, inredningsprylar, böcker, hattar, sjalar m.m. Det finns kläder också men inte så mycket. Själva butiken är också ganska liten men det finns mycket fint där. Jag tittade inte efter priset så jag vet inte om det är dyrt men jag antar det eftersom det är så gammalt och ser ut att vara av bra kvalitet. Den här butiken är populär, jag har läst på flera bloggar att många går hit och blir imponerad.
Den här filmen, Never Let Me Go, såg jag för ungefär en månad sedan på ViaPlay. Den utspelar sig 1978 och man får följa Kathy, Tommy och Ruth när de är 11 år. De bor på en internatskola, en skola med speciella elever. När de blivit vuxna skickas de till en bondgård medan de väntar på att få genomgå sin första donation. En donation för vad kommer jag inte avslöja. Det bildas ett slags triangeldrama mellan de tre kompisarna som kämpar mot sitt öde.
Filmen har ett långsamt tempo och jag gillade början när man får följa kompisarna på skolan, deras dagliga aktiviteter och tankar. Det finns regler på skolan och de ifrågasätts inte över huvud taget. När en ny lärare kommer dit och avslöjar saker som får eleverna att fundera förstår de vad de ska göra i framtiden. Det blir inget de själva har valt utan deras liv är redan i förväg bestämt. De försöker skjuta upp det men till slut kommer ödet ikapp dem.
Filmen är baserad på Kazuo Ishiguros bok med samma namn och jag har sedan tidigare läst boken. Själva boken gillade jag inte alls. Jag läste boken väldigt fort och det kan ju vara därför jag inte gillade den särskilt mycket. Jag förstår bara inte vad som är bra med den. Men filmen, den blev jag riktigt imponerad på.
På torsdagar brukar det komma in nya kläder på H&M:s hemsida. Nu börjar höstkläderna komma in, jag vet inte om jag tycker om det. Jag gillar färgerna och så, men jag vill inte att hösten ska komma på ett bra tag. Jag gillar i alla fall guldhalsbandet, strumporna och den randiga kjolen från kollaget här ovan.
Förra veckan började jag läsa den här boken. Jag köpte den jättebilligt när Bokia hade en stor outlet för två år sedan. Det var en chansning, bokomslagen är ju jättesnyggt med det står inte så mycket om handlingen på baksidan. Och jag kan säga nu att jag blev besviken.
Året var 1968. Man får följa unga Elly som har en kanin som hon döper till God. Hon har bra familj och en annorlunda kompis. Hon växer upp och har alltid sin bror vid sin sida. Sedan hoppar man tjugo år fram i tiden och det var väl där jag tappade bort mig. Det var underhållande att följa Elly när hon var mindre, de äventyr hon gjorde med sin kompis, hon lärde känna en ny granne som hade en hemlighet osv. Men när Elly sedan blir vuxen och handlingen förflyttas till en helt annan plats, då slutade jag läsa.
Det är andra gången jag försöker läsa den här boken, och även om jag denna gång kom längre än förra gången, så blir jag besviken. Ska det vara så här svårt att läsa den bok? Anstränger jag mig inte tillräckligt? Jag kommer ställa tillbaka boken i den del av min bokhylla där de andra olästa böcker står. Jag ska försöka igen någon annan gång.
När jag säger pizza så tänker väl de flesta på sådan där pizza man köper från pizzerian, eller hur? Men jag tycker faktiskt att hemmagjord pizza är godare, den smakar mer och är inte lika slaskig. För två år sedan hittade jag ett recept på pizzabotten på internet som inte kräver jäst. Annars tycker jag att det skulle vara jobbigt att behöva knåda degen, låta den jäsa och sedan rulla ut den. Nu behöver man bara blanda allt, lägga på pizza-ingredienser och ställa in i ugnen. Det går jättefort!
2 portioner 2 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver ¼ tsk salt ¼ dl olivolja ¾ dl filmjölk eller mjölk
Blanda de torra ingredienserna. Häll i filmjölken eller mjölken och oljan. Arbeta till en fin smidig deg. Platta ut på en plåt, riktigt tunt ska det bli. Lägg på de saker du vill att din pizza ska ha, förslag finns nedan. Toppa med riven ost. Grädda i 12 - 15 minuter på 200 - 225 grader.
Tips på fyllning
1. En burk krossade tomater, skivade champinjoner på burk, ruccolasallad, skivad mozzarellaost och salami. 2. En burk krossade tomater, skivade champinjoner på burk, strimlad skinka/kassler i bitar, ananasbitar på burk.
Jag har märkt att jag faktiskt vill byta stil lite grann. Jag läser bloggar där tjejer skriver om hur de fyndar kläder på second hand, visar bilder på vackra (gamla) klänningar och 40-tals frisyrer. Jag vill också prova på det och jag har väl börjat lite smått, tycker jag. Jag har varit inne på några Myrorna-butiker, fått inspiration genom bloggarna och faktiskt köpt mitt första riktiga vintagefynd, en klänning från 1940-talet (ska visa den lite senare). Många tycker nog att sådana här kläder är för fina för att kunna användas till vardags, men det tycker inte jag. Jag menar, de var ju gjorde för att användas varje dag när de var nya, så varför skulle de inte kunna gå nu? Jag tror egentligen inte på det där med "finkläder" som bara ska användas vid speciella tillfällen. Vill jag ha gamla kläder på mig så kommer jag ha det.